Atuagagdliutit - 04.06.1964, Blaðsíða 30

MERARTAVTINUT
tikerårneK
(nangita-K)
ukiut 20-t sujornatigut misigissat kingumut nivialårdlugit
anånaKånginavta tikinigsså erini-
giuartarsimavarput, anånagame suv-
dlorssuarme tåssane KiusimavoK ikår-
niartitdlutik, arnat pingasuvdlutik.
soruname tupingnångilaK oKåsaguma:
misigissaK erKarsautigsséKissoK sånut
siårneKartutut ilivoK.
unuame piniartarput
takordlugara Kimångilertordlugo
erKarsautiga piniartunut sangoriatår-
poK. Kalåtdlit-nunavtinime inutitdlu-
ta itsarssuarmit napatitsissut encai-
ssartåsavavut teknikip uvdluine inu-
leraluaruvtalunit. ukiutdlarångat suv-
dlorssua imarnerssaKalerdlune, angu-
tit autdlakåssut issigilerdlugit aperer-
KajånartåsagaluarpoK sungiussisimå-
ngitsune, uko sussume tauvauko?
tåssame uvalilerdlune sila tårsiler-
poK piniartut avdlat tikerartarfiat
nagdlilerpoK, ukule autdlakålersut,
tåssauko aitsåt piniarniardlutik aut-
dlalersut — Isserssuan soKutiginago.
ilaisa autdlaisit tigumiarpait ilaisa u-
nåt avatartagdlit tigumiardlugit. u-
nuarsiomiarput tårssup atåne, imar-
nerssat Kilalugkat Kaleragdlit najor-
tagaisa Kulåt nugtångivfé Kåmavigi-
niardlugit. imarnerssaK tikikångami-
ko unigtarput tumit nikisilårneKåsa-
natik, ikitsimik ikitsissoKåsångilaK,
tårssGp atåne imarnerssap imarpalå-
va kisime nipaussardlune. tåssane té-
kutoKaraluarpat någkiamiaK nålagåu-
saoK, OKångigpat periagagssaK nålag-
kiutigalugo sanerKutdlugo piniarto-
KåsångilaK. atausiåinavigdlunga ilau-
galuarpunga, tupingnartumik Kilalu-
garssuit imarnerssaK sinåukåt, tai-
måitordle sussårfigåvut, — kingug-
dliarssuit ila ilivse sujulise inortaler-
pase.
autdlartut tamåko unuaruinartoK
nalunaeriartortuat tikiutisoK: taimåi-
torssuarmingoK KilalugaKaut! OKauti-
giartordlugo. ukiunerane taimatut u-
nuåinarssuarme piniarnerme ardlalig-
pagssuit pissaussarput. suvdlorssuaK
OKalugtuagssarpagssualik, aulisagar-)
ssuit najugaviat, angatdlatit sarpig-
Deres ur
er I gode hænder hos os ...
Vort moderne reparationsværk-
sted modtager gerne Deres ur
eller brille til reparation.
nalunaencufåncaf
uvavtinut suliarititarniaruk
årdlerKutiginago ...
sutdlivivtlne moderniussume na-
lunaerKutårKat issarussatitdlunit
suliariumaKåvut.
URMAGER. JOHN. GRAUTING
Torvet 1 Lemvig
Vi har alle populære musikinstrumenter i
største udvalg — også brugte. */t års ga-
ranti på alle instrumenter. Forlang vort
store, gratis, billedrige katalog.
nangmineK nipilerssorit
ilimagissangnit ajornénginåsavai
nipilerssOtit tamalårpagssuit nuånarlne-
Kartut pigåvut — ama atomikut. nipiler-
ssfitit tamarmik ukiup kencanut Kulama-
vérKUSigåuput — tåssa ukiup kerica Kångi-
ngitsoK aseroraluarpata akeKångitsumik
lluarsartineKarsinåuput. agdlagtitsivigssau-
terput angnertOK, akeKångitsoK åssiliarta-
KaKissordlo (Inga piniarniaruk:
MUSIKHUSET
Rådhuspladsen 1 — Århus C
ssortut erKigsivdlutik ningitsivigingit-
dluinagagssåt sermeK atatinago.
Akuningup avKuserna
tamånåinaK nåkutigingilara.
tauva nunaKarfikup inuerutup så-
vane KeKertånguaK MerKuitsoK kisi-
mituåinalersimavoK OKalugtuapalå-
nik erKarKunérusimavdlune, tåssame
ukiåkut tuvilivtinik nasartiterdluta
kiagussardluta Kimåvdluta pujontap
atåne agssumut pulåtdlalordluta nag-
dlerångavtigo sordlule tikitdlartugut.
iluliarssuit ikerasaKalerångata Kajar-
torfigssap orningnigssånut Kiloråu-
ssitdlardlutik ikerasait nerukitsut a-
tulerångavtigik ivnarssuisa ataisigut
sordlule nåkarfiginåsagåtigut. tamå-
kule anigordluartarsimavavut. måna
timåne nunékut ingerdlavunga tamå-
ko erKarsautigalugit.
Igpiup Kåtigut ingerdlavugut A-
vangnardlit tungånut. nangmagdluta
Kasuersertarfivut tikitarpavut tåssau-
nerussut kuit pugdluta imerfigissar-
tagkavut. Igpiup Kåvata avKuserna
nigorparput kimutdlo sangulårdluta,
iliveKarfiup isåriå kussanaKissoK ta-
kåna sordlule KaerKussinartOK, tåu-
name torårdlugo ingerdlagavta, taka-
nanilo sujuaissat Kasuersårput.
ilerrit akornåne nikuipugut, atåta-
ma angajumalo iliviata kigdlinganut.
Ilimanamit autdlaravta erKarsautigi-
ssåka avdlångorput, nuname pisima-
ssut Kimåpåka, silarssuarme pårssi-
ssussumut kisiat KujassariaKalerdlu-
nga.
taikunga ingerdlagavta Akuningup
avKusernanit igdlOKarfik inueruneK
alåkarpara, tåssanilo nunamut ingi-
nardlunga.
piniartorpagssuit nunaKarfiat måna
Kulangersimavarput, orssut tonser-
pagssuit handelimut autdlåvigisima-
ssåt. tåssane Akuninguame arnat a-
ngutitdlo Kingutut itarput, uvitik ica-
tångutitigdlo Kajartorsimassut ki-
nguartordlugit. nuialisåput kaligtor-
ssuit avatarssuat kingornåne, uvagut
mérKat nåkakétaussåinaK åmut aut-
dlararaugut avdla nipigiungnaerdlugo:
kaligtorssuit — kaligtorssuit!
Akuningup avKuserna Kavdluniat
avKutiviat mana igsiavigårput, nålag-
kersuinerup tungåtigutaoK suliartor-
simassut sujoKutiligssuvdlutik inger-
dlaortarfivigssuat.
ilagit tungåtigut suleKatigigfik, o-
Kalugfik, pérusimavoK. takordlorpåka
„Louise", Danmarkine fimassunik katerssugau-
sivigssuarme KobenhavnimTtume piginenartut
nuanarineuainerit ilaisa imermiutarssuarKat
,,Nina“p ama „Frederik“up paniat, ungasingitsu-
kut tingnjissartorssuarmut ilauvdlune Chicago-
mut ingerdlatineKarsimavoK. „Louise" sujorna
julime inungorsimavoK agdligunilo Chicagome
fimassunik katerssugausivigssuarme imermiu-
tarssuårKamut angutivissamut kisimitdlune pi-
gineuartumut katitugssauvdlune. imermiutar-
ssuåraat agsuc KaKutigortfisimåput, unårarssuar-
dlo sule atautsimik ukioualerane 30 kilonga-
jangnik OKimåissusekarsimavoK. „Louise" ting-
missartornermine fimassunik pårssissumit inger-
dlaKatiginekarsimavoK, åssilissamilo takuneitar-
sinauvok tingmissartumut ikiartornermine ting-
missartume sauissut arnat ilanit ingiornekartok.
(åssea atuagagssiamit „SAS-’iyt“imit pissfivok).
peKatigingniarpagssuit soraerdlutik
silatånut katerssutarnere, tåssane u-
nugsiumik tugsiardlutik agpitarnere
agdlåt ilauvigissarsimasséka tamar-
mik takordlugåinåuput månåkut. ta-
måne ilagit tungåtigut inuneK umå-
rigsoK, timikut tarnikutdlo suleKati-
gigfigssuaK.
påpiala agdlagfiga nungulermat
maunga någinardlåka. igsiavivtinit
nikuitdlutalo kujåmut autdlarpugut,
kitårssua ilagissånguama najugåt ki-
ngumut sågdlugo. uvavnik ilagsiui-
ssorpagssuit ku j åssuteKarf igeKåka,
angnerussumik Kujåssutigalugo nuna
OKalugpalårpagssuarnik ulivkårtoK
takusinaugavko.
Thue Madsen
Ikerasårssuk.
»timåne Kivitut angatdlåtut«
inusugtut ilåt neidtorniaraluardlune perKuneKångmame Kivi-
nigssaminik isiunaliuinaraluardlune sapilerame KivipoK — sa-
pigaerutdlunilo KivitutoKångordlune
atago mérKat OKalugtutilårdlavse
mérautitdlunga ånama OKalugtussi-
ssarnerisa ilåinik.
atautsikut
auvartartorssugatdlarmata
KangagoK TaserssuaK tugtuligssu-
gatdlarmat Kavénga avångalo Taser-
ssualiagssarssuit eKiterutitdlåraut Nu-
gårssunguamut, måssagoK tamåko su-
jugdlit ilagssamik utanuså puissinia-
ratdlartut, uvniamigoK taimane Ilu-
lialik puissiligssussartOK puisséré-
nguitdlugoK ingassavigtardlutik.
taimaitdlutingmigoK Taserssuarmut
KaKiartusavdlutik autdlaralugtuåina-
Kaut, sunauvfale ilagssaraluata isu-
mane ajortikiartordlugo Kivinigssane
kisiat erKarsautigilerå, tamånalo må-
na tusésavarse KivitutOKångorérdlu-
ne nangmineK nåpitsinermigut OKa-
lugtuarneratigut.
Kivmiåinalerpunga
„inusunguardlune neriuminånguat-
dlarångat ilåniåsit nererusuleKigama
ukussama pugutånit, taimane Nugår-
ssunguamlpugut soruname tupermit-
dluta, ukuara merssordlune nåkutigi-
ssaKångitsoK ilerKuvtut nerinialer-
dlunga uvånga soriatdlartoK-una, ag-
ssangma tunuatigut savit tunuanik
anaugaminga, neriniåsavdlunga piga-
ma sordlume ingnermik islnartunga
tåssale ånilårnermit. ima pigåine
soKutiginginardlugo ajunginerusaga-
luartoK, kisiåne taima pineKarnera
puiorsinaujungnaerdlugo isumaga a-
j ortungoriartortinarpara, ulapisarnia-
raluarångama inusugtoKatika allku-
sersoKatigissardlugit, ajornaKaoK, isu-
magiligara tåssa kisime: Kivikumav-
dlunga, soruname isumakasiga ajor-
tungoriartuinartoK kimutdlunit OKau-
tigingilara.
pivoK, pivoK taimaitdlutingme Ta-
serssualiarssuit utarKissavut ilagssa-
rigaluåka tikiuteråinaKaut, Kangame
Kujanånguarsse! tåssalume Taserssu-
armut KaKigalugtuåsavdlutik, aulaja-
ngerigaralo tåssa iluagtinialerpara
pikigavtalo autdilaralugtuåinaKaugut.
autdlaravta mareaK atdleK KaKiv-
dlugulo, kisiåne imaK nuerKingnavé-
ravtigo, ilåka pilerpåka: — aitsåt u-
vangakasik, uternigssaK eKianarse-
rugtortOK aKerdlugssåka Nugårssu-
nguamut Kimåsimavåka, (sordlo ima
pivunga ilumordlunga, tåssale asule)
uteratdlåsavåka ilivse utandnanga i-
åp, uvdlåt tamaisa FOSKA
savimineK, kalke, fosforilo pro-
tein, Bi-vitaminitdlo pissaria-
Kagkatit imaralt! asulume FO-
SKA mamaKalufik!
ngerdlåinarniaritse erninaK anguju-
mårpavse. — tåssalo utimut autdlar-
dlunga, tauvalo ilagssariniartussåg-
kåka tarreriaravkit arriungnaerdlu-
nga unugstginalerpara kugssup akua-
ne.
(inuaruleriarmat åritdle tamåne si-
låmut autdlarpunga, nuna siniatår-
niapilugdlugo asulume ulingnera nå-
magtuvigdlugo nåmagtorsaravkume.
pigama, pigama Nugårssungup avang-
nånguanut pivunga. tåssane Kajara i-
ssertordluarpara, tåssa uvanga Kivi-
nialerdlunga tåuna inigigavko „Kivi-
tut inånik“ ateKalerpoK, soruname uv-
dlup’KerKane issertordluartarpunga,
unuaroriartoK paissut sinilerungnar-
seriarångata tupeK ornigkångavko
avdla pissaringilara igap kigdlue. i-
gaK uveKariartOK tigussaråka, ila Ka-
noK kingoraitigissarnerput“.
Kivitut ilagalugit
„KaKissut atårungnarsileriarmata
tagpava tunungmut autdlåinaKaunga,
tåssalume erninaK OKitdluarpalålerér-
dlunga, Kivitunigdlume nåpitsissale-
riarama suame ilinialårujunga erni-
nardlume sapigaerutdlxmga.
ilånikut KivitoKatikalo silaitsulior-
taraluaKaugut, agdlåtdlume tugtut ti-
goriardlugit amiarångavtigik ameKa-
ratik Kimånialerångata majorussår-
dlugit sapileriartulerångata tivsinar-
taKaut. silautsuliortarnivtale ilarpag-
ssue OKalugtuariniångilåka.“
imalo ånaga nangigpoK:
„ilane ajugaerusimalerugtordlunga
K’amanårssungmitdlunga (K’amanår-
ssuit Nunatarssup kujalerai) takuler-
para samane Kapisigdlit itivneråne
inuk, sunauvfa puissiniarsimassoK. ta-
koriaravko Kangale tasama avKutig-
ssåne avsserérpara, tåssa kisame i-
nungmik nåpitsigama tamåkuninga
oKalugtuarfigåra. arnakasip Kivising-
manga arnaussugpat mitatigisagalu-
ardlugo angutaungmatdle OKalugtu-
arfiginarpara. Kimaleravko nigoricu-
vunga, tåssalume Kimatdlugo."
ånagalo nangigpoK:
„tåunagoK oKalualårfigisså tikika-
me nisumigut igpigissaKalerpoK, tå-
ssagoK suviatdlagfigitipajårsimagame,
åmalugoK nalunaerutipajårdlune, tai-
malo uningåinalersimavdlune.
taimaitdlunigoK uvdlut ilåne aussa-
rigssugå OKalulerpoK: — tasama nor-
dlit ajoKersuissuinit aggersoKarpoK. —
uvalinialersoroK Nugssuarmit augpa-
lårtuligssuit (erfalassuligssuit) nuera-
tånguarput."
tåssa måna mérKat OKalugtutilår-
pavse sujulivta Kivitunik ugperissa-
Kamerata nalånérsunik.
inuvdluaritse
nalungisarse Lars Falksen
K’ornoK
eKalungniar-
fingme
aussat tamaisa eKalungniartarpu-
gut, eKalungniarfigissarparput Simiu-
tap avangnånitoK ateKartoK Kanger-
dluarssunguaK. atåtama OKalugtutar-
påtigut itsarssuardle tåuna eKalung-
niarfiussartoK, åtamagoK angutåta
sujugdlersauvdlune eKalungniarfiger-
Kårpå nåpartat eKalungnik imerdlu-
git. nuna tamåna nuånersorujugssu-
vok, kisiåne ipernarssuit någdliung-
nartarput. eKalungniarfigssavtinut
perKårångavta taserssuåkut umiau-
ssårKamik atåtaga ilagalugo sarKåni-
tut kuånit piariartortarpavut méråi-
nauvdluta.
taserssuaK itisorujugssuvoK, atåta-
ma misiligkamiuk 30-nik isangneKar-
poK. siorarssuarnut nalunguariartar-
pugut, kakilisagpagssuit takuniauti-
galugit, ama igaussariautigalugo ku-
livtinut tuperput tarritdlugo ilivito-
KaK :takuniartarparput, „toKutamik"
taissarparput. atåtama oKalugtuari-
ssarpå, itsaroK tagpitsoK ilisilersora-
lugo toKukiartordlugo ilisimagåt.
tåuna uvagut Kimarratigissarparput.
tamåne eKaluit angisorujugssuput,
ilait angisut uvagut artungajagtarpa-
vut. pujorissaKaugut, pujoriveKarav-
tame arfineK-mardlungnik atauseK
15-inik imaKarsinaussoK. Kissugtuivé
torssåssaKartarput meterit sisamat a-
nguvdlugit takissuseKartunik, ivssu-
nik Kissugtortagkavtinik, K’ingatså-
mut kuåniliartarpugut, takusagaluar-
pat avKutåta nuånissusia. taseK si-
nertuåinardlugo tikitarpavut KåKar-
ssup såne Kulivtine, asulo augpilani-
ligssugame. tagpavångånitdlo naujar-
pagssuit tingiassarput, Kardlorpalår-
ssuardlo tusåjuanartinalerdlugo kuå-
nerpagssuit akomånut pivdluta kuå-
nersalersardluta, Kulivtinilo teriang-
niaK nivdliassarpoK uvagutdlo akiv-
dlugo suaortartarparput: „Kitornatit
suniångilavut!"
inuvdluaritse
Ane Kreutzmann, Kangåmiut
pinguartuardlunga Katångutikalo kamau-
terussårtuardluta Kasutavigkama ilåka
ingalalårdlugit igdlerfiussat akornånut tor-
KuinaKissunga, timiga alångortamut pisit-
dlugo nigdlarserniarama. mikissuarauv-
dluniuna erkasutigssakarane nuånersok!
(åssil.: H. Janussen).
FERD’NAND
<§
Kattevenligt
testamente
kingomutan
sugdlunartoK
) PI B
»tNHAGEN
30