Eimreiðin


Eimreiðin - 01.07.1925, Qupperneq 22

Eimreiðin - 01.07.1925, Qupperneq 22
206 UM UPPRUNA LÍFS Á J0RÐU EIMBE'015, og hafi þær fyrir þróun og þroska leitt til æðri dýra, og hafi maðurinn orðið til. — Þessar skarpvitru ályktanir náðu þó eigi fótfestu. Þaer loks vor11 ótímabærar, og engin þekking var fengin, er gæti leitt söBnl| á þær. — Þær gleymdust því, og kenningar Aristotele urðu ofan á, er þær komu fram. — „U Grikkir voru sem kunnugt er þeirrar skoðunar, að . • ein œ vé- náttúran væri lífi gædd. Þeir álitu, að alheimurinn vaer’ samstarfandi lífsheild. Þessa lífsheild nefndu þeir Kosmos. þeir álitu manninn aðeins eina sérstæða starfsheild innan banda alheims, hinnar yfirgripsmestu starfsheildar. ■ Platon og Aristoteles héldu þessari skoðun fram. Á þesS skoðun, að alheimurinn sé lífsorku þrunginn, byggist & myndin um skyndilífgun lifandi vera. Þær eru getnar lífsorku alheims. Alt er lífi þrungið í augum hinna Srl! heimspekinga. Platon kallar stjörnurnar meir að segja »SU dómleg dýr«. Alheimssálin átti ítök jafnt í lifandi og daUt — — Eftirkomendur Aristotelesar héldu þeirri skoðun . um langan aldur, að jörðin væri þrungin svo miklu Hfsa ' að dýrin, einkum þó hin lægri dýr, kviknuðu úr mold og Vrt til fyrir einskonar samruna eða krystalmyndun hinna lífþrunS11, ustu efna jarðar. Sumir héldu og því fram, að jörðin ^ þrungin skapandi afli, er sí og æ leitaðist við að framle11,' lifandi líkami, lifandi dýr. — Aristoteles áleit, að allir raU hlutir og votir, er þornuðu aftur, gætu framleitt lifandi dr Skógurinn framleiðir skorkvikindin, holdið flærnar, úrganð fæðunnar innýflaorma, jurtirnar yrmlingana, þornaðar grVu’1i ingar í hafi, er gegnvökna á ný, framleiða fiskana o. s. ^ — Löngu síðar segir rómverska skáldið Lucretius: »Um,u‘ lifandi vera kviknar í skauti jarðar, skapast þær þar ‘V .í aðstoð regns og brennandi sólargeisla«. — Enda þótt vér vitum nú fyrir löngu síðan, að allar liiaU't verur þróast úr eggi eða frjói, eimir þó eftir enn af þessu gömlu grísku hugmyndum bæði í skáldskap og trúarkenninguUl( — — »Mændi jörð á mergðir barna sinna, móðurástin ^í11^ í brjósti lá . ..«, segir skáldið. — »Af mold ertu kominn. ^ moldu skaltu aftur verða«, segir presturinn síðast orða hinn látna, o. s. frv. —
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124

x

Eimreiðin

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Eimreiðin
https://timarit.is/publication/229

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.