Eimreiðin


Eimreiðin - 01.07.1935, Qupperneq 17

Eimreiðin - 01.07.1935, Qupperneq 17
ElMltEIÐIN VIÐ ÞJÓÐVEGIXX 265 sóknir himintungla, rannsóknir á steingervingum frá Kam- hriu-tímabilinu (elzta tímabili fornaldar jarðsögunnar) og beim steinrunnu spendýraleifum, sem fundist höfðu um 1870. ^a var forseti þingsins Sir Joseph D. Hooker, einn þeirra l),'iggja vísindamanna, sem Darwin hafði valið til að prófa ^enningu sína um uppruna tegundanna. Til þess valdi hann tinn grasafræðing, einn dýrafræðing iog einn jarðfræðing, þá Se,n hann treysti bezt. Dýrafræðingurinn var Huxley, en jarð- ir*ðingurinn Lyell, og reyndist Darwin Lyell erfiðastur við- i‘l|igs. Lyell mun hafa fundist jarðsagan of ónákvæm til þess, hægt væri út frá henni að fallast á þróunarkenningu Dar- "ins- Þó tókst Darwin að kveða niður allar mótbárur Lyells, al riti Lyells „Aldur mannsins“ sést, að árið 1867 hefur a,,n alveg snúist á sveif með Darwin. ^11 vita vísindamennirnir óendanlega miklu meira i þess- Uln efnum en þeir vissu, ]>egar Darwin kom fram með kenn- lngu sína um uppruna tegundanna. Og þó er jarðsagan enn n,l°g ófullkomin og mun vafalaust verða enn um langt skeið. •^llar aðalfylkingar dýraríkisins nema hryggdýrin eru kunn 1,1 Kambriutimabilinu, og þær litlu leifar, sem fundist hafa *'u hrumlífsöldinni (Eozoisku öldinni, eos — morgunroði og '(>0n = lifandi vera) gefa mjög litla hugmynd um, hvernig um- ,(,1'fs hafi verið á jörðunni þá, og engar upplýsingar um upp- lllna hfsins. En frá Kambríutímabilinu er keðja lílsins óslitin ’f’ San,hangandi alt fram áþenna dag. Hvcr tegundin eftir aðra K'fur fram komið, lifað sitt blómaskeið og náð að drotna. hef hafa lnar hafa dáið út, þegar vegur þeirra stóð sem hæst. Öðrum llr hrörnað hægt og hægt, unz þær hurfu með öllu. Nokkrar enn ekki runnið hnignunarskeið sitt á enda. Og enn aðr- p eru a leiðinni upp á við til meiri þroska og fullkomnunar. . 11 l,róunin heldur áfram óslitið í öllum þessum myndbreyt- ln8um lifsins á jörðunni. Dvðin um myndun hinna fyrstu bergtegunda á jörðunni hfverur þær, sem í þeim hafa varðveizt, sýna oss óslitið 'oiræmi i þróun lífsins. Þetta samræmi kemur bezt í Ijós á , ari thnabilum jarðsögunnar, og við samanburð á hrygg- 'ategundunum fyr og nú. Tegundir hvers tíinabils um sig U Ilaskyldar tegundum næsta tímabils á undan og á eftir,
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124

x

Eimreiðin

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Eimreiðin
https://timarit.is/publication/229

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.