Eimreiðin


Eimreiðin - 01.07.1935, Qupperneq 18

Eimreiðin - 01.07.1935, Qupperneq 18
20(5 VIÐ ÞJÓÐVEGINN eimiieiðis sýna og sanna, aS þær séu komnar af þeim næstu á undan —■ og séu upptök þeirra næstu á eftir. Steingervingafræði (pcilcieoii- tologi) siðustu tíma hefur sannað ineð óyggjandi rökum kenn- inguna um þróun lífveranna stig af stigi, sýnt skyldleikn dýra og jurta vorrar aldar við dýr og jurtir allra fyrri aldn, alt fram á frumöld lífsins. Af rúnuin þeim, sem lesa má af bergtegundum jarðar, kletta- myndunum og fjalla, hefur margt orðið ljóst um landfræSi- legar breytingar á hinum ýmsu tímabilum jarðsögunnar, sein sýnir náið samband milli eðlisbreytinga jarðarinnar og eðlis- breytinga lífveranna á jörðunni. Sv° Sambandið milli augljóst er þetta samband, að þar hlýt' eðlisbreytinga jarðar ur lögmál orsaka og afleiðinga að hain og þróunar lífsins verið að verki. Lifið hefur lagað sig á henni. með framúrskarandi nákvæmni eil'1 öllum breytingum á hinum fióruin höfuðskepnum hnattarins: lofti, vatni, jörð og eldi. Ef til Y1^ cr það eitthvert undursamlegasta atriðið, sem jarðl'ræðin heiu1 leitt í ljós, að þrátt fyrir allar þær stórkostlegu eðlishreyting' ar, sem orðið hafa á hnetti vorum, jiá hefur keðja lífsUlS aldrei slitnað, um allar þær hundruð miljónir ára, sem tekisi hefur að rekja feril þess á jörðunni. Eðlisbreytingar þær, sem Lyell og eftirmenn hans hata rannsakað, svo sem klettalög á hafsbotnum, sem nú eru slétt' ur langt inni í landi, hafa sýnt hvernig land og sjór hafa skiist á og hvernig myndast hafa fjallgarðar, þar sem áður var 1;1S' lendi. Árið 1885 dró jarðfræðingurinn Edward Suess árang111 o:U þessara rannsókna saman í eitt og reisti á honum kenning sínar um jarð- og hafbreytingar hnattarins. Suess sýndi fram á, að rniklar hreytingar hefðu orðið san1' gat tímis á meginlöndum og höfum hnattarins. Þessar breyting: hefðu verið miklu stórkostlegri en svo, að þær hefðu g’1 etaö oí stafað af sömu orsökum og hækkun lækkun landa vfir sjávarflöt nú á dögun1’ sem oftast má rekja til eldsumbrota e®‘l jarðskjálfta eða þá til landsigs af völdu111 skriðjökla. Suess leit svo á, að þessar tíulJ bundnu flóð-hræringar úthafanna hlytu að stafa af miklu ^11^ Kenningar jarðfræðingsins Edward Suess.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124

x

Eimreiðin

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Eimreiðin
https://timarit.is/publication/229

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.