Studia Islandica - 01.06.1962, Blaðsíða 13

11
tal av 8.31 resp 8.72 och 8.96 stavelser per „GliecTV De
báda förra siffrorna kommenterar författaren med orden:
„sie stimmen auffallig uberein11.* 2 De tolkas alltsá som
ett stöd för hans „Snorri-hypotes“. Men det förtjánar dá
pápekas, att siffran för Ólajs saga Tryggvasonar stámmer
lika „páfallande“ med andra sagor, som van den Toorn
sjálv har gjort motsvarande statistik över: Hávarðar saga
Isfirðings (9.19) och Egils saga einhenda ok Ásmundar
berserkjabana (8.30).3 Och gár man till Ari C. Boumans
nágra ár tidigare undersökningar, som áberopas av van den
Toorn och utgör hans metodiska mönster, finner man de-
definitivt bekráftat, att Egils saga pá den berörda punkten
ingalunda röjer större affinitet med Snorri án en rad andra
av de mera kánda islánningasagorna. Bouman presenterar
i sin sammanstállning av materialet medelantalet stavelser
per „phrase“ i „the epic part“ (motsatt „direct speech“) av
resp sagor. Exakt motsvarande siffror (alltsá gallande blott
„Erzáhlung“ och ej „direkte Rede“) ár hos van den Toorn
för Egils saga 8.37 och för Ólafs saga Tryggvasonar 8.80.4
Men enligt Boumans tal — som han tydligen accepterar
— kommer sagor som Droplaugarsona saga (8.7), HeiSar-
viga saga (8.7), Grettis saga (8.9), Reykdœla saga (9.1)
och Fóstbrœöra saga (9.2) lika nára Snorri som Egils saga,
i flertalet fall avgjort nármare.5 (En liknande jámförelse
pá basis av van den Toorns gndra Snorri-text, Magnúss
saga befœtts, utfaller ánnu ogynnsammare för hans tes.)
Det má vara lásaren förlátet, om han efter dessa erfaren-
’) Aa 20 resp 64—65. — Van den Tooms begrepp „Glied“ ar
uppenbarligen identiskt med vad hans larare Ari C. Bouman, Leiden,
vid motsvarande statistik över andra islanningasagor kallar „phrase“ 1
„sub-period“. Jfr Boumans arbete Observations on syntax and style of
some Icelandic sagas. (Studia Islandica 15.) Reykjavik 1956.
2) A a 77.
3) A a 6 och 7.
4) A a 77.
5) Bouman, Observations etc 14.