Studia Islandica - 01.06.1962, Blaðsíða 14
12
heter kanner sig nágot desorienterad. Man efterlyser en
verklig diskussion av undersökningens problematik. Hur
förháller det sig med Wieselgrens frán van den Tooms
starkt avvikande siffror och hans bedömning av dem? Hur
stora variationer i medelantalet stavelser per sats kan man
finna i representativa texter av en och samme författare?
Stundom ar det svárt att inse, vart van den Toom egent-
ligen vill komma med sina siffertabeller. Sálunda áterger
han efter Irmgard Netter den procentuella fördelningen av
negationspartikeln eigi/ekki pá resp direkt anföring, indi-
rekt anföring och relation (,,Erzáhlung“) i ett antal sa-
gor.1 Serien illustrerar i hans ögon variationer i ordvalet
(,,Wortauswahl“) och anses lágga ett nytt drag till vad
han kallar varje sagas sárskilda „Antlitz“. Men han har
inte observerat, átminstone inte pápekat, att denna distri-
bution av eigi/ekki visar en praktiskt taget fullstándig kor-
relation med det procentuella inslaget av direkt anföring i
samma sagor. (Áven statistiken över direkt anföring áter-
ges, efter Netter, i annat sammanhang.)2 I Reykdœla saga,
som har blott 7 % direkt anföring, faller endast 11 % av
samtliga fall eigi/ekki pá dialogen. I Bandamanna saga á
andra sidan, som med 47 % kröner tabellen över direkt
anföring, utgör motsvarande inslag av eigi/ekki hela 83 %.
Men det ár ett sjálvklart sammanhang. Ju större resp
mindre utrymme dialogen har i en saga, desto större resp
mindre andel fár den givetvis inte bara av negationen eigi/
ekki utan av sá gott som vilket vanligt ord som helst, Van
den Toorns statistik ságer m a o ingenting om sagomas
„Wortauswahl“. I sjálva verket har han missförstátt eller
negligerat Irmgard Netters syfte. Sistnámnda forskare ville
frámst demonstrera, att negationen eigi/ekki genomgáende
och principiellt visar en högre frekvens i direkt (och indi-
rekt) anföring án i relationen.
J) Van den Toorn 16; Netter, Die direkte Rede in den Islánder-
sagas, Greifswald 1935, s 176 ff.
2) Van den Toom 13, Netter 17 f.