Studia Islandica - 01.06.1962, Qupperneq 19

17
terial unika), Snorri A och Eyrbyggja resp Njála 50 var-
dera. Dessa siffror ger emellertid ingen korrekt uppfattning
om den relativa frekvensen, pá grund av textemas ratt
starkt varierande omfáng. Under i övrigt lika villkor borde
námligen Njála (97000 ord) för att komma i nivá med
Eglas (62000 ord) frekvens visa drygt en tredjedel flera
„Snorri-ord“ án denna saga; á andra sidan behöver Eyr-
byggja (38000 ord) inte stort mer án hálften sá mánga
sádana ord som Egla för att dokumentera samma affinitet
med Snorri. Om man utgár frán det anförda tánkta exem-
plet och dárvid láter Egla behálla sin siffra 100, bör talet
för Njála reduceras enligt följande enkla reguladetriformel:
50 x
-------=----------; x = 32 (avrundat till helt tal).
97000 62000
Enligt motsvarande formel bör dáremot talet för Eyr-
byggja ökas:
50 x
-------= ---------; x = 82 (avrundat till helt tal).
38000 62000
Siffrorna 100: 32: 82 bör alltsá i detta fall ge en riktigare
bild av resp sagas överensstámmelse med Snorri án de
absoluta talen 100:50: 50.
Med tanke pá materialets art skulle det möjligen kunna
riktas vissa invándningar ocksá mot ett sádant beráknings-
sátt. Det ár t ex klart, att utsikterna att finna parord mel-
lan tvá texter inte a priori kan anses direkt proportionella
mot omfánget av samma texter. Om i det nyssnámnda
hypotetiska fallet Egla visar 100 parord med Snorri A
(119000 ord), sá ár det inte sannolikt att man skulle finna
bortát 100 nya parord vid en fortsatt jámförelse med
Snorri B (109000 ord). Nár man uppnátt ett visst, icke för
litet omfáng, máste man givetvis rákna med att frekvensen
av parord avtar, kanske inte minst dá man rör sig med till
inneháll och stil sápass homogena verk som hár. Men om-
fánget av mina texter kan náppeligen — inte ens i Snorri A
2