Studia Islandica - 01.06.1962, Side 22

20
Liknande exempel skulle man av allt att döma kunna
spára upp mánga i handskrifterna. Det ar pá det hela taget
föga troligt, att genomsnittliga avskrivare andrade frán det
vanliga(re) till det ovanliga(re). Motsatsen ár som sagt
rimligare. Men det betyder, att sápass sállsynta uttryck
som parorden med större sannolikhet án ordförrádet i ge-
men verkligen bör ha funnits pá sin plats i de förlorade
originalhandskrifterna. För parorden gáller i alldeles sár-
skild grad det resonemang som fördes s 9 f ovan.
Jag har indelat ordförrádet i fyra skilda kategorier och
excerperat mitt material och gjort statistik över det för
varje kategori speciellt, detta bl a för att fá bekráftat eller
vederlagt, om en viss frándskap mellan tvá texter röjer sig
genomgáende, inom alla fyra kategorierna. Dessa kategorier
ár följande:
1. Adjektiv, báde konkreta och abstrakta, t ex grannligr smal, smárt
och ágjarn girig, vinningslysten. Jag har ocksá tagit upp ett mindre
antal adverb, sásom de förstárkande orden afar och forkunrmr.
I nágra fall, dár adverbet till ett visst adjektiv har en frán adjek-
tivets avvikande, speciell betydelse, har jag registrerat dem som
tvá sárskilda ord. Epitet fast knutna till personnamn har ej med-
ráknats. Detsamma gáller adjektiv som anger folkslag eller natio-
nalitet: eistneskr, finnskr. Sádana ord ár ju sá helt beroende av
sjálva ámnet, att de ságer mycket litet eller inget alls om en för-
fattares personliga ordval.
2. Personbeteckningar, t ex afglapi fjant, fáne, hetja hjálte och ná-
búi granne. Hár bokför jag ocksá en del kollektiver, sásom al-
menningr allmánhet och almúgi allmoge. Dáremot medtages ej
beteckningar för folkslag och landskapsinvánare, lika litet som
motsvarande adjektiv.
3. Verb och verbkonstruktioner, t ex ámœla klandra och hafa spurn
af fá veta. Sárskilt inom denna kategori kan parordsfunktionen
stundom vara knuten till nágon speciell betydelse av ordet i frága,
medan det i annan mening eller andra meningar kan ha en större
spridning inom mitt material.
4. Abstrakter, t ex áeggjan tillskyndelse, uppfordran och kvittr löst
prat, rykte. Nágot oegentligt har jag under denna rubrik ocksá
upptagit en del ord som utan att vara i verklig mening abstrakta
rör dygnets tider, váderlek, strid, dryckeslag, diktning. Á andra