Studia Islandica - 01.06.1962, Qupperneq 44

42
exempelvis tankas, att statistiken över parorden kan sága
nágot vasentligt ocksá om relationerna mellan de olika
sagorna inbördes, om páverkan i ena eller andra riktnin-
gen, eventuellt ge nágot bidrag till lösningen av krono-
logiska spörsmál?
Den följande prövningen bygger pá att det faktiskt före-
ligger vissa allmánt erkánda sammanhang mellan islán-
ningasagorna. Sálunda ár vál alla forskare ense om att
Njála inte bara ár senare án Laxdœla utan dárjámte har
tagit uppenbara och starka intryck av sin föregángare.
Studiet av Grettla har bekráftat, att dess författare tycks
ha kánt till och utnyttjat sagor som Laxdœla och Eyr-
byggja. En förbindelse mellan Laxdæla och Eyrbyggja
synes vál dokumenterad, áven om det inte ráder full enig-
het bland fackmánnen om hur den skall tolkas. Osv. Jag
kommer nu att undersöka, vilket utslag parordsstatistiken
ger pá ett antal sádana punkter. Ger den inget utslag alls?
Bekráftar statistiken de pá andra vágar vunna resultaten?
Kan den rentav bidraga till att skárpa och förfina dessa
resultat?
I det syftet har jag uppráttat en rad parordsserier (bil
XIII—XVI), dár Egla, Laxdæla, Eyrbyggja, Njála och
Grettla i tur och ordning konfronteras med varandra, alla
med alla och inom samtliga fyra ordkategorier. Principen
ár alldeles densamma som för de tidigare seriema. Men
eftersom intresset nu ár inriktat pá islánningasagornas rela-
tioner med varandra, har denna gángen Snorri A och
Snorri B lámnats utanför. Det innebár, att om t ex adver-
bet afskræmiliga bokförs som parord mellan Eyrbyggja
och Grettla (bil XIII:g), sá fungerar det som parord just
i den aktuella serien, inom kretsen av dessa fem islánninga-
sagor, men kan mycket vál tánkas förekomma ocksá hos
Snorri. Emellertid har jag för vissa kommande kontroller
funnit det várdefullt att som en sárskild gmpp kunna av-
gránsa sádana parord, som ej dárjámte figurerar hos Snorri.
De har i ordlistorna markerats med en stjárna.