Studia Islandica - 01.06.1962, Blaðsíða 15

13
Den metodiskt sett kanske allvarligaste bristen i Wiesel-
grens sprákstatistik var fránvaron av jámförelse- och kon-
trollmaterial utanför Snorri och Egils saga. Van den Toorn
har visserligen sökt fylla denna lucka, men utan att gá
tillráckligt lángt. I sina egna frekvensberákningar beaktar
han sálunda bland de övriga „stora“ islánningasagoma pá
en och annan punkt Laxdæla saga, dáremot inte alls Eyr-
byggjci saga, Njáls saga eller Grettis saga. (I sin samman-
stállning över bruket av preteritum resp presens som be-
ráttartempus jámför han sina báda Snorri-texter, Ólafs
saga Tryggvasonar jámte Magnúss saga berfœtts, och Egils
saga endast med HávarSar saga Isfir&ings, Víga-Glúms
saga och Ála-flekks saga.1 Dáremot underláter han att pá
denna punkt redovisa sina siffror för Egils saga einhenda,-2
de företer en ypperlig överensstemmelse med hans huvud-
text frán Snorri, Ólafs saga Tryggvasonar, báttre án Egils
saga!)
Betánkligare ár kanske att van den Toorn av hela Snorris
skriftstállarskap tar upp endast Ólafs saga Tryggvasonar
(28000 ord) och Magnúss saga berfœtts (4700),3 dáremot
inte alls den större Ólafs saga helga (91300 ord), sjálva
kárnan i Heimskringla och den av kungasagorna som nár-
mast erbjuder sig för en jámförelse med de stora islánninga-
sagorna.4 Visserligen kan fullgoda subjektiva skál áberopas
för en sádan begránsning av materialet; det rör sig hár om
arbetsuppgifter, som kanske vore báttre ágnade för ett for-
skarlag án för en enda person. Men det hindrar inte, att
inskránkningen máste fá ödesdigra konsekvenser för under-
sökningens bevisvárde. Vill man med en spráklig analys
söka faststálla förekomsten — eller fránvaron — av en sár-
4) A a 80.
2) Siffroma för Egils saga einhenda: a a 12.
3) I ett par sammanhang figurerar ocksá Snorris Edda samt hans
korta Hálfdanar saga svarta (2000 ord) och Haralds saga gráfeldar
(3700 ord): a a 59—61.
4) Siffrorna för sagornas ordantal, avrundade till nármaste hundra-
tal, ár mina egna; jfr texten 14 f nedan.