Studia Islandica - 01.06.1962, Blaðsíða 51

49
ling av sitt stoff „tvinger os til at betragte Eyrbyggja som
den yngste“. Det skulle innebara, att den sistnamnda sagan
tillkommit efter 1200-talets mitt.1
Kan statistiken över parorden ge nágon ledtrád hár? En
jamförelse mellan Eyrbyggja-tabellen (XI) och Laxdæla-
tabellen (X) röjer omedelbart, att parorden Laxdœla-Eyr-
byggja fár en mycket mera dominerande stállning i den
förra tabellen án i den senare. I Laxdæla-serien ár deras
andel i den samlade parordsmángden 22.0% resp 26.5%,
beroende pá om man ráknar med det högre talet (94), dár
„Snorri-orden“ ingár, eller det lágre (58), dár de ár eli-
minerade. Motsvarande andel stiger i Eyrbyggja-serien till
28.0% resp 34.5%. Áven om man med tanke pá den nyss
diskuterade relationen mellan Eyrbyggja och Grettla inte
vágar dra nágra bestámda slutsatser av ett sádant utslag,
bör det nog snarast anses tyda pá att Eyrbyggja faktiskt
ár senare án Laxdœla. Anmárkningsvárt ár att skillnaden
mellan de anförda procentsiffrorna för Laxdœla- resp Eyr-
/>ygg/«-tabellerna undergár en markant stegring inom den
mera kvalificerade parordsserie, dár „Snorri-orden“ uteslu-
tits. Kan inte det tolkas sá, att dessa parord spelar en be-
tydligt större roll i Eyrbyggjas relationer — just dárför
att den sagan ár den mottagande?
Ett mera otvetydigt bidrag till lösningen av det aktuella
problemet erbjuder emellertid ett annat faktum, som kan
utlásas ur tabellerna. En blick pá serierna för Laxdœla,
Eyrbyggja, Njála och Grettla visar, att ingen av dem har
en tillnármelsevis sá stark beröring med Egla som den först-
námnda. I Laxdœla-tabellen utgör parorden (141 resp 50)
med Egla 33.0% resp 22.5% av den totala mángden. För
Eyrbyggja-serien (83 resp 24) ár motsvarande tal 24.5%
resp 14.5%, för Njála (39 resp 16) 16.5% resp 13.0% och
för Grettla (74 resp 20) 20.5% resp 11.0%. Sárskilt klart
avtecknar sig Laxdœlas speciella affinitet med Egla inom
]) Nordal i det s 6 not 1 ovan anförda arbetet, s 248.
4