Úrval - 01.12.1962, Qupperneq 169

Úrval - 01.12.1962, Qupperneq 169
HIN DULARFULLA REIKISTJARNA PLUTO 177 órafjarlægðar frá sólinni, en brautir þeirra verða reiknaðar út á komandi öldum og raktar af mililli nákvæmni . . .“ Við lok 19. aldar höfðu stjörnu- aflfræðingar safnað nægum gögnum til nýrra átaka um hreyf- ingar hinna yztu reikistjarna. W. H. Pickering við stjörnustöð Harvard háskóla vann úr sögu- legum og samtíma heimildum um brautargöngur Úranuss og Neptúnuss. Árið 1919 spáði hann því, að reikistjarna myndi finn- ast handan við Neptúnus neðan við Tvíburana (Gemiui). Myndir sem teknar höfðu verið í stjörnu- stöðinni á Wilsonfjalli, voru nú skoðaðar, á þeim fannst þó ekki hin væntanlega reikistjarna. Á meðan þessu fór fram, var Perci- val Lowell við Lowell athugunar- stöðina byrjaður á samskonar tilraunum. Þó reikistjarna hand- an við Neptúnus myndi trufla hann meira en Úranus, þá hafði Neptúnus ekki verið athugaður á heilli umferð um sólina. En Úranus hafði verið athugaður á- tveimur heilum brautargöngum. Þess vegna byggði Lowell út- reikninga sína á honum. Trufl- anirnar á brautargöngu Úranuss leiddu ekki til sterkra sannana á ákveðnum stað ókunnrar reiki- stjörnu. Lowell fann þó tvo mögulega staði andspænis hvorn vegna þess, að hann var enn taldi annan staðinn líklegri og var hann nálægt stað Picker- ings. Lowell gerði sér ljóst, að hin hugsanlega reikistjarna myndi vera mjög dauf og þess vegna erfitt að finna hana innan um allan stjörnusæg Dýrahringsins. Hann hóf þvj kerfisbundna leit á hinu tiltekna svæði himinsins. En myndavélar fáanlegar meðan hann lifði reyndust ekki nægi- lega fullkomnar. Árið 1929 fékk Lowellstöðin fyrst hin nauð- synlegu tæki. Ungur aðstoðar- maður, Clyde Tombaugh, hóf nú nákvæma ljósmyndakönnun á svæði þvi, sem Lowell hafði af- markað. Að ári liðnu fann hann hnött 15. birtuflokks, sem sýndi til- skyldar hreyfingar handan við Neptúnus. Á afmæli Lowells 13. marz 1930 var heiminum tilkynnt að fundin væri 9. reikistjarnan. Plútó gengur í kringum sólina í 3670 milljón mílna meðalfjar- lægð, 40 sinnum fjær sólu en jörðin. og 900 milljón mílum utar að meðaltali en braut Nep- túnuss. Endurskoðun á ljósmynda- plötum sem teknar höfðu verið á Wilson fjalli 1919 sýndi, að Plútó hafði þá komið fram á þeim. Eftir þessu hafði eltki verið tekið, að nokkru leyti öðrum á himinhvolfinu. Hann
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192

x

Úrval

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Úrval
https://timarit.is/publication/1841

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.