Atuagagdliutit - 13.05.1965, Blaðsíða 21

dio ilmiarKasagåine tamåna eKunga-
vok inuvdlo inungutsiminik oKautsi-
n'k iliniamigssamut piginåussusinut
akerdliuvdlune. — issuagkat tåuko
PasisimassaKardluartut oKauserissait
ilimagerigkavtinut nalerKutdluarput,
tåssa OKautsit ilisimångisat atuarnig-
ssat agdlangnigssåtdlo iliniarKåsav-
dlugo piukunartungitsoK — pingårtu-
Pugdlo nalerKutmgitsoK agdlangneK
atuarnerdlo KanoK itussut nangmineK
OKautsisigut påserérsimatinagit. nu-
navtine kalåtdlisut atuartitsinerup
nalivtine kinguariartornera Kimarra-
tigineKarniåinalernerame?
Kularingilara „misiliutaussumik a-
luartitsineK" neriugdluarnartumik ta-
KutitsisassoK. KanoK ingerdlåneKartoK
Palugavko isumaKarpunga atuarfe-
Karfik ingminik soKutigissaicartutdlo
avdlat pivdlugit navsuiauteKartaria-
RartoK „misiliutip“ suneranik Kanor-
dlo årKigssuneranik, amalo tåussuma
.kutitalsa KanoK navsuiagaunerånik.
■sumaKarpungame ardlaliussugut isu-
■PaKartugut OKauseK „misiliut" tåssu-
nga atusavdlugo kussanarpatdlårtoK
77, enråisångikåine „misiliutaussut" a-
tainartugssatut issigineKarneK ajor-
'Ppta. ..misiliutip takutitai" sujornati-
gut a-b skoline angussanut sanigdliu-
ssåuput? imalunit månåkut a-klassi-
mtiit sujornatigut a-klassenltunut,
JPanalo b-klassenitut sujornatigut b-
Wassenitunut nalei'Kiussåupat? ima-
dnit manåkut a-klassemitut manåkut
P-klassemitunut nalerKiussåupat? mi-
silinerup ingerdlanerane angussanut
avdlångåtausinaussut, sordlo iliniar-
titsissut amerdlåssusiat, atuartut klas-
serne amerdlåssusiat iliniutitdlunit
Putåt akuliuneKarsimåpat?
amalo OKautigineKartOK mérKat
kavdlunåtuinaK atuarKårsimassut av-
dlatutdle kalåtdlisut atuvfarigtigissut
PissuteKarnerpa klasset a-mut b-mut-
,° avitat ingmingnut nalerKiunerå-
—• taimåisimagpat, tamånalo ne-
^ugdluarnartumik taineKarsimagpat
auva apereutigssarårput suna piv-
dlugo „misiliu“mik tainiaruniko mér-
Rat pikoringnerit b-klassenut pisine-
Parsirnanersut. nunaKarfingne mar-
dlungne taimåitoK nalungilara, ima-
Kalo sule amerdlanerne taiméipoK
atuartut atualerKårnerpiånitdlunit a-
vigkaluaråine pikoringnernut pikor-
dlungnernutdlo avingneK ajornångit-
dlat, tamatumunga børnehavinit på-
sissat, mérKat Katångutait atuartorér-
sut, angajoncåvisalunit „atorfé“ na-
torKutarigaluaråine, amalo taimailiv-
dlune angajorKåt atuarfingmik pi-
Pgårtitsinerussut Kitornait klassenut
atautsimut pisineK ajornaratik. su-
lornatigut a-b klasset avingneKarta-
fatdlarmata ukiune sujugdlerne mar-
d’ungne kalåtdlisut, Kavdlunåtut ki-
sitsisinigdlo angussait maligdlugit,
almatut karakterit maligdlugit ave-
riardlugit misigssoråine malugingit-
sugagssåungilaK ilaKutarit ,.nuimane-
russut“ Kitornait b-klassenut inigssi-
■ arnassartut. måssalo taimatut mérKat
avingneréne pikorigsut ilait a-klasse-
Pissaraluarpata pikorigsungitsut-
jo b-klassenut, amerdlanerit malig-
lugit b-mltut „neriugdluarnartunik"
angussaKartåsåput a-mttunut naler-
Klutdlugit.
tamanut — atuarfingmutdlume —
PdsaunerusaoK atuarfingmit nav-
suiauteKarpat „misiliutip" pissusig-
ssamisut årKigssuneranik takutitsi-
ssugssamik. angussanume åssigingi-
sitsisinaussut piarneKarsimångigpata
„misilineK" atorfigssaKångilaK, su-
mutdlo ardlånut patsisitut atorniåsa-
galuaråine tamåna akissugssåussutsi-
mik susupagingningnerusaoK. sule
„misiliutit" taima nalunartoKartigitit-
dlugit avatånitugut Kulariuåsavarput
nunavtine „misiliutit" silarssflp ilåne
avdlane misiliutit pårdlangassuinik
takutitaKåsassut. tåssame inatsisigssa-
nut tungassunik „misiliutit" taineKar-
sinåusagpata isumaKarpunga autdlar-
Kautånit årKigssutdluarKårdlugit mi-
siliutit tamaisa misilerKigtariaKåsa-
ssut.
isumaKarpungale kalåliarKat ukiut
sujugdlit KavdlunåtuinaK atuarnigssåt
ingmine kalåtdlit OKausinut navia-
nautåungitsoK. kisiåne perorsainerup
tungånit sianitdliornerusaoK mérKat
atuarfingme nutåmik inulernerat pe-
roriartornermingne OKautsinik tunga-
vigissåinik ikiorsingikåine. amalo sia-
nitdliornerusaoK atuarnermik ag-
dlangnermigdlo mérKat iliniartiniåsa-
gåine OKautsit tåukununga sule isu-
maKångitsut tungavigalugit. mérKat
atualerKårnermingnit Kavdlunåtut i-
liniariånguardlit, kisiåne Kavdlunåt
OKausisa ilait påsisinangordlugitdlo
aitsåt atuarsinångorértigit aitsåt
Kavdlunåtut atuarneK agdlangnerdlo
iliniagagssångusåput.
måssa Nungme realskole åma Kav-
dlunårKanut nunavtinltunut atuarfig-
ssatut issigissariaKartaraluardlugo,
erKaimassariaKarparput kalåtdlit o-
Rausé iliniagagssat pingårnerssaisa i-
lagssaringmatigik. kalåtdlit OKausisa
atarKineKarnigssåt nautsorssutigi-
ssagssarårput inoKatigit danskit ing-
mikortumigsut issiginiarpatigut, tå-
ssame OKautsinik kulturimigdlo soku-
tigissaKarpiångineK tåssaungmat nu-
nasiaedlit nunasiamingnut issiging-
nigkajungnerat. tupingnarporme tai-
neKarsimangmatdlunit nangmineK o-
Kauserissat OKautsit takornartat sisa-
måitut naleKåsassut téukuninga taor-
serneKarsinauvdlutik. måssalo iliniar-
tut kalåtdlisut oiralugtångitsut kalåt-
dlisut soraerumértariaKartingikalua-
råine nalerKutisaoK isumagisavdlugo
kalåtdlisut atuartineKarnigssåt. Kini-
gagssatut taineKartoK kingugdleK, ka-
låtdlisut, Kavdlunåtut, tulugtut, ty-
skisutdlo atuarnigssaK franskisutdlo
timit avatåtigut atuarnigssaK iluari-
narpoK, ingmikume OKauserissat ata-
tiniarnerat ilungersornartoKaraluaru-
ne kussanåinåsaoK. åmåtaoK Kinigag-
ssaK KiterdleK iluarinartuvoK, tåssa
kalåtdlisut, Kavdlunåtut tulugtutdlo
atuarnigssaK, tauvalo tyskisut fran-
skisutdlunit atuarnigssame ardlåt Ki-
nigagssåusavdlune. tamatumunga a-
tatitdlugo ingassaginåsångikaluarpoK
piumassarisavdlugo Nungme realsko-
iime kalåtdlisut soraerumérneK Dan-
markime realskoline — agdlåme stu-
dentingorniarnerme — tyskisut fran-
skisutdlunit soraerumérnermut nali-
gitisavdlugo. tåssame studentit ilait
rusisut atuartut årKigssussivigissåu-
put latinerisut atuartariaerutdlugit.
kisiåne taimatut åndgssussiniåsagåi-
ne pissariaKåsaoK kalåtdlisut OKalug-
tarissanik soraerumérneK § 23 stk. 2-
me taigorneKartunut ilångutisavdlu-
go. kalåtdlisut atuartitsinerup real-
skolime KanoK årKigssuneKarsinaune-
ra enraigåine isuma tamåna ingassa-
ginartungilaR.
erKorune erKungikunilunit
- atuarfmgnut inatsisigssaK
agdl.: Peter Nielsen
atuarfingnut inatsisigssap oKatdli-
sigineKarnerane ersserKigsiartuinar-
poK inatsisigssaK tåuna atuarfingnut
pissortanit — imalunit erKornerussu-
mik: sujunersusiortunit — erKorpat
erKLingigpatdlunit taimaiginartitdlugo
atulersikumaneKartoK. tåssame atuar-
fingnut pissortat tungånit OKartOKå-
ngivigpoK inatsisigssaK pissutsinut
nalerKutingikune nalerKutungorsar-
neKåsassoK, imale: pissutsit inatsisig-
ssamut nalerKutungoriartortitdlugit i-
natsisigssaK tamåkerdlune atulersine-
KariartusassoK. inatsisigssap sujuner-
tå tungavigalugo isumaK tåuna ima
påsissariaKarpoK: uvagut kalåtdlit o-
Kautsivut ånaiartortitdlugit inatsisig-
ssaK tåuna pissutsinut nalerKutungo-
riartusassoK. aperKUt tåunarpiaK
landsrådimut aulajangigagssångorti-
neKarpoK.
aitsåt pernautåungitsumik aperKU-
mik taima pingårtigissumik Kalåtdlit-
nunåta landsrådia ukiune måkunane
KinigaK aula j angissugssångortineKar-
poK. atuarfingnut inatsisigssaK tåuna
uvagut kalåtdlit — mingnerungitsu-
migdlo kinguårit tugdligssåt — suju-
nigssavtinut taima pingårutigssaKar-
dluinartigissoK nunavtinilo aperKU-
terpagssuarnut avdlanut — iliniartit-
sinerinaviungitsumut — tungåssute-
KartoK — landsrådip sujornatigut a-
perKutit tamatuma åssigissaisa tu-
ngaisigut aulajangissarnera erKar-
sautigalugo — nukingiussamik aula-
j angivigineKartariaKéngilaK. taimåi-
tumik iliniartitsissoK Jørgen Chem-
nitz såkortunerpåmik taperserumava-
ra peKatigalugulo landsråde Kinuvigi-
umavdlugo sujunersut tåuna uterti-
katdlarKUvdlugo. landsrådip Kinutigi-
ssariaKarpå atuarfingnut inatsisigssa-
mut sujunersut suliarerKingneKésa-
ssok nunavtinilo uvdlumikut pissut-
sit atuartitsinermut pingåruteKartut
sukumitdlugit tungavigssarsiorfigine-
Kåsassut nunavtine pissutsit inatsisig-
ssap atulernigssånut sule nåmalersi-
mångingmata, kalåtdlitdlo tdngavigi-
ssatorKamingnik Kimatsisitdlugit ti-
tarnermik sujunigssame pingitsoratik
atuagagssånik tuninarnagit. — Kinu-
tigåra landsrådip kajumigsårutigisagå
sujunersusiorKingnigssame iliniartit-
sissut Kalåtdlit-nunåne uvdluiname
atuartitsinermik suliaKartut peKatau-
tineKåsassut suliamik ingmikut påsi-
simassaligtut autdlartitamingnik.
piviussutut OKautigineKarpoK ka-
låtdlit realskolime iliniartut danskit
OKausinik pigiliussisimanerat sule mi-
kivatdlårtoK, atuarfingnilo angner-
taussut isumåt ima påsisoråra: Kalåt-
dlit-nunåne realskole Danmarkimisut
pisinautitauvfingnik angussagssaKar-
fiulisagune kalåtdlit iliniartut real-
skolimut pinermingne danskit oKausé
ima agtigissumik pigiliuterérsimåsa-
gait oKautsitigut ajornartorsiuteKå-
WEDELA
er kvalitet
Skift til Wedéla, så er De sikker
på sko, der sidder. .. sko, der
holder ... fornemme sko med
sål og bindsål i ægte læder...
dansk kvalitet, når den er bedst.
Deres skotøjshandler viser Dem
med glæde de mange modeller.
WEDELA kamigpaif
ilumul pifsåussusiånuf KularnavérKuligssauvoKl
FORNEMSTE DANSKE FABRIKAT
Med lædersal, der holdei dobbelt så længe
ngivigdlutik iliniartitsineK danskit o-
Kausé atordlugit ingerdlåneKartoK
malingnauvigisinaulerérsimåsavdlugo.
imåipoK: danskisut OKalulerivigdlutik
realskolimut pissåsassut realskolimut
pinermingne aitsåt danskisut iliniali-
sanatik. tamåna pissusigssamisuvig-
sutut OKautiginartariaKarpoK. isumaK
tåuna erKordluinarpoK. taimåitumik
mérKat atualinginermingne, tåssa ar-
fineK-mardlungnik ukioKalersinatik,
børnehaveklassinik piarérsarfeKar-
nigssåt inatsisigssat atulersineKångi-
nerine isumangnaerérsimassariaKar-
poK. tamånale igdloxarfingne angne-
russuinarne nalerKutusinauvoK.
atuarfingne angnertaussut isumåt
påsineK ajornångeKaoK. nunavtine
mérKat atuarfé inusugtutdlo atuarfé
uvagut ukiune måkunane kalålinar-
nik iliniartitsissulersorsinåungilavut.
Kavdlunåt soruname atuartitsinermik
kalåtdlit OKausé atordlugit ingerdlasi-
nåungitsut amerdliartuinartut iliniar-
titsissulerput, danskitdlo OKausé atu-
artitsinerme OKausiuleriartuinarput.
ingerdlauseK tamåna uvagut akuerår-
put, tamatumalo tunuleKutå mauna
navsuiartariaKångilardlunit. iliniar-
titsissup kialunit Kularingivigdlugo
n autsorssåtigissariaKarpå atuartitame
påsivdluardlune ilisimassagssanik tu-
niussaKarumanine malingnauvfigigåt.
iliniartitsissumut alianartorujugssu-
saoK ilisimavdlugo ilungersordlune
sulinine OKautsitigut inorssisåmeK
perxutauvdlune nangmineK kigsauti-
gissamisut atuartitaminit iluamik ti-
guneKarsinåungitsoK. taimåitumik pi-
umassaK såkortugaluaKissoK pissusig-
ssamisortutut issigissariaKåsavarput
nauk mérKat atualinginermingnile
nangmineK inungutsimingnik OKaut-
sitik, kalåtdlit OKausé, tunugdliutaria-
Kalisagaluarait. måna ingerdlauseK
najorKutaralugo igdloKarfingne ang-
nerne taimåitariaKalisaoK.
ajornardluinarpame amigaut tåuna
ikiorsernialåsavdlugo? sume nuna-
Karpa nunap nangmineK OKausinik i-
liniartitsissutéungitsunik? sok uvagut
nunarssup avangnåmiussugut kisivta
taimailiomeKåsaugut? Kanorme tai-
mailiortinåsaugut!
mérKat atuartitaussariaKarput o-
Kautsit pisinaunerpaussait oKausera-
lugit. taimailiornikut aitsåt ilisima-
ssagssanik tungaveKardluartumik pi-
giliussinigssåt isumangnaitdlisineKar-
sinauvoK.
atuarfingnut inatsisigssap realskoli-
mut tungassuane § 22 pingasungor-
dlugo KinigagssissutigineKarpoK. Ki-
nigagssame sujugdlerme kalåtdlisor-
neit franskisornerdlo iliniartunut Ki-
nigagssissutåusåput iliniartitsissutåu-
sagunigdlo timimut amerdlisautåu-
savdlutik taimalo iliniartitsissunut
suliagssaKaKissunut saniatigut åma
suliékersutåusavdlutik imaKalo åma
ininik atuarfigssanik saniatigut piu-
massaKautåusavdlutik. — aulajangiii-
tariaKarpoK kalåtdlisomeK realskoli-
milunit pingitsorneKångivisassoK. åma
franskisorneK sordlo gymnasiane na-
nginigssaK erKarsautigalugo realsko-
lime piarérsarfigssaKartariaKarpoK.
fagit tamardluinarmik danskit OKausé
atordlugit iliniartitsissutåusåput, aut-
dlarKautånitdlo nautsorssutigissaria-
KarpoK realskolime iliniartut danskit
OKausé pigiliuterivigsimåsagait, ajor-
nångigpatdlo tamåkingikaluardlutig-
dlunit OKautsit mardluit, kalåtdlisut
Kavdlunåtutdlo, OKauseralugit. ajor-
narsinåungilaK timit danskisorfiussut
ikingnerulersisavdlugit taimalo ka-
låtdlisorneK franskisornerdlo pissar-
nert.ut timimut pulatisinaulerdlugit.
timit danskisorfiussut såkortusarne-
Karsinåuput norskisortait svenskisor-
taitdlo pérdlugit angnikitdlivdlugit-
dlunit. OKautsit tåuko franskit oxau-
sisut silarssuarme atugåungitdlat
danskitdlo OKausinut erKardliuvdlui-
nardlutik.
KinigagssaK sujugdleK taimailiv-
dlugo iluarsisinaugåine Kinigagssat
kingugdlit mardluk KiviartariaKångit-
dlatdlunit.
atuarfingnut inatsisigssap kalåtdlit
tamardluinaisa danskisuinavik oKa-
lugsinaulersisångilai. taimailersinåu-
ngilaK, taimailingisåinåsaordlo. pi-
ssortat Kalåtdlit-nunånitut Danmark-
imitutdlo ingassåussivatdlårput kalåt-
dlit igdloKarfinavingnut eKiterneKar-
sinaussut ugperigamiko. åma igdlo-
Karfingne angnernilunit, sordlo Nung-
milunit, méraKartuåsaoK atuarfingme
danskisuinaK ingerdlasinéungitsunik
taimalo ilisimassagssanik pigiliussi-
nigssåt angnerpåK angutiniardlugo
OKautsit sapinginerpaussait. kalåtdlit
OKausé, atordlugit atuartitaussaria-
Kartunik. Kalåtdlit-nunåta seminariå
suniuteKartariaKarpoK mérKanut tai-
måitunut kalåtdlit OKausé atordlugit
realskolimilo kalåtdlit OKausinik ilini-
artitsissugssaKartuåsavdlune.
Peter Nielsen.
SKIBSTØMRERE
Holsteinsborg Skibsværft søger dygtige skibstømrere til
varigt arbejde. Midlertidig bolig kan eventuelt anvises.
LÆRLINGE
Lærlinge antages til oplæring i skibstømrerfaget. Skriftlig
eller telegrafisk henvendelse snarest.
Værftslederen,
Holsteinsborg Skibsværft.
umiafsialiortut
Sisimiune umiatsialiorfik umiatsialiortunik pikorigsunik
KaKugumut sulissugssanik pigssarsiorpoK. ine najoratdlagag-
ssaK inersuneKarsinauvoK.
iliniartut
umiatsialiortugssatut iliniartugssat pigssarsiariniarneKar-
put. agdlagdlutit telegramikutdldnit erninaK nalunaerit.
umiatsialiorfingme pissortau,
Sisimiune umiatsialiorfik.
mw®wsne,i
VAIA\H
UMASH
VR\SKtR 06 UtSKtR
21