Atuagagdliutit - 13.05.1965, Blaðsíða 31

svenskit nåpautitåvat:
»avdlamik isumatårnartut«
issartagkat atugauleidssut
issartagkanik „avdlamik isumatårnartunik“ niorKuteKarneK
årKigssutdluagaoKissoK iternga tikitdlugo akiorniarneKarKuv-
dlugo piumassarineKartoK
Paul Falckimit
Stockholm (RB-special)
Sverige issartagkanik „avdlamik isumatårnartunik“ (narkotikanik) ingassag-
torssuarmik atuivjiussutut OKautigissariaKangajalerpoK. nakorsaK tamatuminga
PåsisimassaKardluartoK, dr. John Takman, ungasingitsukut OKarpoK inugpag-
ssuit issartagkanik „avdlamik isumatårnartunik" atuivatdlårnerat svenskit
PeiKingnigssamik isumagingnigtutitat suUssutigingitdluinaråt. nåpaut politit
suliåinut pingårnernut ilaulersimassoK OKautigå.
ukiut kingugdlit tatdlimat-arfinig-
dlit ingerdlaneråne aitsåt narkotika-
inuit atuipilugpatdlårnerat Sve-
rigeme navianauteicardlumalerpoK.
1958 tikitdlugo „nåpaut tamåna sven-
skit ilisimångitdluinangajagpåt, tå-
ssångåinardl e angnertupiloru j ugssu-
armik atugarilerdlugo. narkotika ang-
nertupiloru j ugssuaK issertordlune
Sverigemut ericussorneKalerpoK. i-
ssartagkat 100.000 tikitdlugit amer-
'llassuseKartartut Asiap kujatåne ki-
tåne Europavdlunit kujatåne pisiat
Sverigemut pissuneicartarput, pisiari-
ortorneKartutdlo amerdlilertupiloKa-
lutik. amerdlaKissutigut narkotika
nunat avdlat sordlo Finland, Norge
Hanmarkilunit avKusårdlugit pigssar-
siarineKartarpoK.
narkotikamik atornerdluissut aut-
dlarKåumut tåssauneruput igdloKar-
1*1 Pingårnerssåne najugagdlit ericu-
jP'tsuliortutut ilerKugdlit, Stock-
"olmimile politit nalunaerutåt malig-
dlugo narkotikamik atuipilugtut ilait
Pmerdlungniat amerdliartuinarput.
narkotikap issertortukut entuneKar-
tarnera tuniniarneKartarneralo måna
arKigssutdluagåunguatsiarpoK. politit
nautsorssutigåt aulajangersimassumik
luniniaivit igdloKarfit pingårnerssani-
lut 25 migssiliorait, akigititatdle i-
nungnit ardlaKangitsunguanit aulaj a-
PgerneKartartut; Smålo tåuko aulaja-
Pgertaråt kikut pisisinaunersut. pisi-
P'gssamik tunissaKarnigssamigdlo i-
aumaKatigingnerit amerdlanerit tele-
lonikut pissarput, inuitdlo tatiginå-
Pgitsutut pasineKartut tunissaicartar-
1UP erKånut perKuneKångitdlat.
Stockholmime narkotikamik ni-
orKuteKarneK politinit unigtineKd-
ngilaic, siaruariartuinaramilo nuna
ta-måkerdlugo siaruardlune. inatsi-
sinik uniorKutitsivdlune imigag-
ssamik kimigtiLmik sanaortorneK
inatsisinik uniorKutitsivdlune nar-
kotikamik niorKutexamermit pi-
ssarinerujugssuarmik ingerdldne-
Kartorc unigtikuminarneruvoK.
Politilersunagit nakorsanit
suliausassut piumassaussoK
narkotikap atugaunera uvdlune ki-
hgugdlerne Sverigeme agsut oKatdli-
slgmeKarpoK, ardlalingnitdlo piuma-
ssarineKart.ut mardlungnut ingmikor-
'PeKarsinåuput ukununga: narkotika-
ja'k ilisimatusarnerup angnertuneru-
ersineKarnigsså narkotikamigdlo atui-
Ssut nakorsarneKartarnigssåt.
amerdlaKissunit issornartorsiorne-
kartarpoK perKingnigssamik isuma-
S'ngnigtotitat pinatik angnermik po-
lt't narkotikap navianartorsiortitsi-
riei'anik suliaKarmata. dr. Takman
PerKingnigssamik isumagingnigtutitat
kutdlersaKarfiåne, Stockholmimitume,
kiune ardlalingne sulisimassoK, a-
l°rnartorsiumutdlo tungassunik ilisi-
^assasardluartoK osarpoK narkotikap
a 0rnerdlugaunera politit unerdlussi-
Ssutdlo ajugauvfigisinåungikåt, peri-
ntsikutdle atugkamikut pissutsit a-
•lernerulersinarsimagait atuipilungner-
0 agdlilinaråt. tåussuma avdlatdlo
arnerdlaKissut piumassaråt atorner-
uissut erKartussissunit pinatik na-
rsanitdle suliarineKartåsassut.
narkotikap ilisimatunit påsiniame-
,. rn.erun'gssånik piumassaKarneK po-
‘^itaoic ilalerneKarpoK. politit nå-
agkersuissunut sågfigingnissutiming-
Ure - briller
®rtller leveres o mg. efter recept
Nye ure — schweitzer-værk
°rt udvalg i urlænker og -remme
Sendes overalt på Grønland
Nalåtdlit-nunåt tamåkerdlugo nag-
sitsissarpugut
Holger Dik Jensen
Nørregade 30 — Hege
Reparation af ure omgående
nalunaernutanik pilertortumik
iluarsaissarpugut
erKalmajuk atlt sumiuneritdlo
------- agdlåsagagkit
ne Kinutigisimavåt narkotikamut tu-
ngassut tamaisa angnertumik misig-
ssuivfigineKarKuvdlugit, atugaunerata
angnertussusia, sut atugaunersut atu-
gauneranutdlo tunuleKUtaussut. aper-
Kutit pingårnerit akerKuneKartut pi-
ngasut ukuput:
1. sok inuit narkotikamik atorner-
dluissarpat?
2. narkotikat sordlit atorneKarneru-
pat?
3. suna pivdlugo narkotikat tåuko
at.ornerdlungneKarpat?
narkotikap oKatdlisiginenarnerane
tikuarnexarpoK ajornartorsiumik år-
Kiniarnermingne OKartugssaussut er-
xarsartautsimingnik aulaj angius sinar-
tut, taimaingmatdlo iluamik angussa-
Karsinaunatik. aulajanginiarnerme
pissutsit ilisimaneKdngitsut atorne-
porskip sujuningua ildngauseri-
ssut Hdlsingborgime navssdrait
„avdlamik isumatårnartut“ nagsiu-
ssat — issartagkat Ritalinat 10.000
—• biline nutåne Danmar kimer dlu-
tik Kimugtuitsunik Sverigemut pi-
ssune torxorsimassut. taimatut i-
ssertordlune erxussineK, taimaili-
ortarnerpagssuit ilåt, tungavigalu-
go arxigssuissoK Paul Falck, Stock-
holm, oxalugtuarpoK issartagkat
„avdlamik isumatårnartut“ ator-
nerdlungneKarnerdnik navianartu-
pilorujugssuartut ouautigineKarsi-
naungajalersumik.
xartarput, narkotikamutdlo tungassut
angnerussumik ilisimalisagdine ilisi-
matusarnerup angnerulersinera avicu-
tigssatuauvoK. sordlo ilisimassaria-
xartut ilagåt narkotikamik pingitsor-
nex sapilersut Kanok pissarnersut. a-
tornerdluinertik unigtitarpåt? taima
pissarunik sok Kanordlo iliordlutik u-
nigtitarpåt?
atuartut issartagartortitat
inuit nåpautitåvata navianamerssa-
rigunagå nikatdlornarnerssariguna-
gålo tåssa inusugtut atornerdluinerat.
svenskit ungasingitsukut narkotikap
niorKutigineKameranut tungassunik
ånilårnartunik tusartineKarput 26-nik
ukiulik pinerdlungniartuartoK narko-
tikamik niorKuteKarnermik ingassa-
gingnilersoK avisiliortunut politinut-
dlo ornigungmat. tåussuma OKalugtu-
aisa ilagåt narkotikamik niorKutig-
dlit Kutdlersaisa ilait suleKatigit Sve-
rigeme tuniniaissarnerme Kangale
Kutdlersaussut pisiortortartugssanik
nutånik pigssarsiniardlutik atuartut
narkotikamik atornerdluissungortita-
lerait.
narkotikamik niorKuteKartartut
kavfisorniartarfit avdlatdlo atuar-
tut najortagait ornigtarpait atuar-
tut issartagkanik tuniorartardlugit.
sapåtit akunerisa pingasut-sisamat
ingerdlanerine issartagartorérnikut
ilarpagssue issartagkanik ima pi-
ngitsdrsinaujungnaertigissarput i-
ssartagkap atautsip to kronit a-
nguvdlugit akilernigsså nangåssu-
tigiungnaertardlugo agdlåt. ilaisa
erninaK issartagkanut 16—20 kr.
uvdlormut atortalersarpait.
avdlatut oxautigalugo piårpatdlå-
ngilaK OKartugssaussut tamarmiuv-
dlutik suliniarpata narkotikap ajor-
nartorsiortitsinera anigomiardlugo.
amerdliartuinartut påsivåt politit ki-
simiussardlutik akuliutarnerat ilua-
KutaujungnaertoK. svenskit politive
narkotikamik suliaKartut ingmikut
sulissoKarput, ukiortåp migssåne ar-
Kanilingnut amerdlineKartut. ingmi-
kortortaKarfik kisimitdlune namagsi-
ssaKangårsinåungilaK, polititdle, u-
nerdlussissut, perKingnigssamik isu-
magingnigtutitat ikiorsissamermigdlo
suliaKartut suleKatigingnerat angu-
ssaKarfiusinaussariaKarpoK.
ikiorneKarneK ajortut
svenskit aviserujugssuisa ilåta u-
ngasingitsukut agdlautigissaisa ilagåt
KuleKutserneKarsimassoK „narkotika-
mit pingitsorneK sapilerniko politinit
ånåuneKardle“. agdlautigissame OKau-
tigineKarpoK narkotika pivdlugo
svenskit inatsisåine aulaj angigkat su-
junertamut nalerKutingitsut inung-
nigdlo tigusiniarnermut atorneKara-
jugtut.. inatsisinik uniorKutitsivdlune
narkotikamik pigissaKartut inatsisit
ingmikortuisa ilåne taineKarsimåput,
taimailiortordlo, agdlautigissame o-
KautigineKarpoK, narkotikamik pi-
ngitsorsinauj ungnaersimassutut issi-
gineKåinarane pinerdlugtututaoK issi-
gineKalertarpoK. inatsitdlo tåuna ama
atorniarneKartarpoK tigussarineKar-
tun nakorsamit ikiorneKånginigssånut
utorKatsissutitut. pinerdlugtutut nali-
nginartut suliarineKartarpoK, ilerKU-
pilungmilo ajugauvfiginiarnerane i-
kiorneKåsanane.
inatsisinik nutånik piumassaKartut
kigsautigåt inuit narkotikamik pingit-
sorsinaujungnaersimatitdlutik piner-
dluteKarsimassut erKartussivingnit i-
nersuneKarsinaussariaKartut tarnit
nakorsainit suliarineKarnigssånut i-
ssartagartorungnaernigssartigdlo a-
nguniardlugo nakorsarneKarnigssånut.
taimailiornikut parnaerussaunigssara-
luak pingitsorneKartalisagaluarpoK.
narkotikap atornerdlugaunera nu-
nane amerdlaKissune Sverigemingar-
nit ingassangnerujugssuvoK. taimåi-
kaluartoK ukiut ardlaKångitsut inger-
dlanerinåne Sverigeme atuinerdlung-
neK inugtaussunut navianarsivigsi-
mavoK. uvdlune aggersune taimågdlåt
påsineKarsinauvoK ajomartorsiut o-
icartugssaussunit ajugauvfigineKarsi-
naunersoK — svenskit nåpautåinit
angnerpångoriartinago.
SPAR

©
arbejde
I I s*.

n
penge
w ils ' •
t rv'
, >nr
:>r». ,
i* m
i* M
n

mm

:
SIPÅKIT
pivfigssaK,
suliagssaK
aningau-
ssatdlo
HEMPELip pujortulerårssuarnul Kalipautigssid — KalipautigssiaK nuiårdluinaK pujortulérarssuang-
nut Kalipaufigssat — iluanuf avatånufdlo imap kigdlingafa Kulånut.
HEMPELip pujortulérarssuarnut Kalipautigssiå paniassuvoK tarnukuminardlune, kussanartumik
KivdlerneKardlune, piunerioKalune, aungnerioKalune — faimåitumigdlo ilevKårnartorujugssuv-
dlune. tunineKariarpoK 1, 5 ama 10 literingordlugo portugauvdlune uko Kalipaufigalugif, KaKor-
toK, imungassoK, KassertoK, fungujortoK, lungujorioK-KaKorfoK, Korsuk, augpalugfoK, tarrajug-
Iok, KernerfoK.
piniaruk Hempelip pujortulérarssuarnut Kalipautigssiå tugdiiane pujortulérKat Kalipangnialerugko
HEMPEL'S KUTTERMALING — den helt nye alkydmaling, De skal male Deres kutter med — bå-
de indenbords og udenbords over vandlinien.
HEMPEL'S KUTTERMALING tørrer hurtigt, er let at stryge med, har en smuk glans, stor hold-
barhed, strækker langt — og er derfor uhyre økonomisk.
Leveres i 1, 5 og 10 liter emballage i kulørerne hvid, creme, grå, blå, blåhvid, grøn, rød, teak,
sort.
Forlang HEMPEL’S KUTTERMALING næste gang Deres båd skal males.
Hempel-ip umiarssuarnut Kalipautigssiai imame åtartoKaut
31