Studia Islandica - 01.06.1962, Page 16

14
skild frandskap mellan Egils saga och Snorris skrifter, sá
máste det ske mot bakgrunden av ett sá stort material att
det kan anses eliminera alla tillfálligheter. Det ár för ett
sádant försök jag nu ámnar redogöra.
2. Undersökningens omfáng och upplággning.
Först nágot om de undersökta textema. Snorri represen-
teras av hela Heimskringla. Men jag har delat upp det
máktiga verket i tvá ungefárligen lika stora hálfter. Den
ena, omfattande de pá varandra följande Ólafs saga
Tryggvasonar och Ólafs saga helga, kallar jag i det fort-
satta resonemanget Snorri A; den andra, omfattande jámte
den korta prologen áterstoden av Heimskringla, dvs ett
mindre parti före de nyssnámnda sagoma men vásentligen
de följande, betecknas som Snorri B. Denna uppdelning
tjánar frámst till att skapa en várdefull, eller kanske sna-
rare nödvándig, kontrollmöjlighet vid jámförelsen.
Av islánningasagorna utom Egils saga (Egla) medverkar
i sin helhet Laxdœla saga, Eyrbyggfa saga, Njáls saga
(Njála) och Grettis saga (Grettla).
För statistiken krávs att man kánner omfánget av de
nyttjade texterna; först dá kan man fá ett korrekt mátt pá
frekvensen av vissa sprákliga företeelser. Undersökningen
omfattar endast prosan; det stundom ganska vidlyftiga in-
slaget av skaldepoesi, báde hos Snorri och i islánninga-
sagorna, berörs sálunda ej. En fullstándig genomrákning
av de olika verkens prosa gav följande ordantal, i högra
spalten avrundat till nármaste tusental; den senare siffran
torde fá anses tillráckligt noggrann för att lággas till grund
vid en statistisk jámförelse:
Snorri A ............................. 119348 119000
Ölafs saga Tryggvasonar ............. 28029
Ölafs saga helga .................... 91319