Studia Islandica - 01.06.1962, Blaðsíða 23

21
sidan har jag uteslutit den terminologi som knyter sig till juri-
diska procedurer och följaktligen ar mer eller mindre formel-
bunden.
Av hela ordförrádet ar det sálunda frámst den stora mas-
san av substantiv för konkreta föremál, som inte kommer
med i detta svep. Men de orden ár ju ofta knutna till spe-
ciella sysselsáttningar och miljöer och dárför kanske mer
án de flesta föreskrivna av innehállet, men mindre signi-
fikativa för det individuella sprákbruket.
Det ár sjálvklart, att en annan granskare av samma ma-
terial áven med exakt samma principer och metodiska
grepp kan tánkas hedöma enstaka fall annorlunda án jag.
Fastán undersökningen rör sig med relativt klart avgrán-
sade statistiska enheter (adjektiv, substantiv, verh och verb-
konstruktioner), ár det svárt att uppná full konsekvens i
redovisningen. Ett exempel fár illustrera arten av de svárig-
heter man möter. I Egla finns ordet orðaskak ‘klander, ut-
skállning’, som dárutöver figurerar hos Snorri i samman-
sáttningen méSalorSaskak, men annars ingenstans i mitt
material. Hár har det förefallit mig uppenbart, att orSa-
skak bör ráknas som parord mellan Snorri och Egla. Att
ordet hos Snorri ár försett med ett modifierande prefix, kan
knappast fá bli diskvalificerande i detta sammanhang. Om
man nu gör tankeexperimentet, att just safmmansáttningen
méSalorSaskak hade funnits i ytterligare en saga, förslags-
vis Eyrbyggja, hade det med mitt sátt att lágga upp statis-
tiken fátt följande konsekvenser. Dels skulle orSaskak slás
ut som parord mellan Snorri och Egla, eftersom det i stál-
let blivit „trippelord“ mellan Snorri, Egla och Eyrbyggja.
Dels borde méSalorSaskak bli parord mellan Snorri och Eyr-
byggja. I andra fall kanske avgörandet stáller sig svárare
án i detta exempel. Men det hánder jámförelsevis sállan,
och det ofránkomliga subjektiva momentet i bedömningen
kan under inga omstándigheter fá nágon ödesdiger inver-
kan pá statistiken.
Givetvis har jag vid valet av ord inte kunnat utgá frán