Studia Islandica - 01.06.1962, Side 24

22
nágon viss text, exempelvis Egla eller Snorri A, och lágga
dess ordförrád till grund för jámförelsen med övriga sagor.
En sádan upplaggning kunde ha gett slagsida át under-
sökningen. I stállet har jag mást ta precis lika stor hánsyn
till alla de ingáende texterna. Det innebár att jag har under-
sökt och bokfört praktiskt taget hela det i resp kategorier
ingáende ordförrádet. För kategori 1 ár det sálunda frága
om i runt tal 1700 olika ord, för kategori 2 gáller det 660,
för kategori 3 omkring 1400 och för kategori 4 slutligen
c:a 1800. Det betyder en vokabulár pá drygt 5500 skilda ord.
Hárvid ár att márka, att inga av de i alla texter ofta före-
kommande orden har tagits med. En frán text till text pá-
tagligt váxlande frekvens av vissa dylika ord kan naturligt-
vis vara av vikt just för en författarbestámning. Ett an-
márkningsvárt fall av denna art kommer sá smáningom
att presenteras. Men annars ár min undersökning uteslu-
tande byggd pá parorden.
Av de 5500 olika orden ár vidare ett mycket stort antal
helt unika i mitt material, dvs de upptráder blott i nágon
enda text, en eller flera gánger. För kategori 1 gáller detta
nármare 1000 ord. Det ár ett faktum som redan det utgör
ett sláende vittnesbörd om att sagorna trots sin homogeni-
tet och stora inbördes sláktskap har ett rikt varierat och
ofta var för sig sárpráglat ordval. Denna för nágon viss text
unika vokabulár vore várd ett sárskilt studium och skulle
kunna ge ett vásentligt bidrag till en skarpare karakteristik
av sagornas individuella drag. Men för det syfte jag hár
nármast fullföljer, har den ingenting direkt att ge. Emel-
lertid har det sjálvfallet för mig varit nödvándigt att regi-
strera ocksá de unika orden. Dá de dykt upp i mitt material
har jag ju inte kunnat veta, att de till sist skulle visa sig
vara unika.
Innan jag övergár till att presentera min statistik, ár det
kanske skál att med nágra ord kommentera undersöknin-
gens s a s tekniska sida. Det har givetvis gállt att skaffa