Studia Islandica - 01.06.1962, Page 29

27
ligen precis dubbelt sá stor och Njála hálften sá stor andel
som de skulle haft vid en likformig distribution av par-
orden. Áterstáende tre sagor ligger nágra procent under
de 20.
Ánnu mera talande án de sammanlagda siffrorna för
samtliga kategorier ár kanske Eglas markerade ledning
inom varje kategori för sig. Anger man áven hár andelarna
i procent, fár Egla av hela antalet (justerade siffror) adjek-
tiv 33.5 %, personbeteckningar 41.5 %, verb 39.0 % och
abstrakter 43.0 %.
Tabell II redovisar parorden mellan á ena sidan Snorri B
och á den andra samma islánningasagor som i tabell I. Om
man vid denna kontrolljámförelse med en annan stor
Snorri-text finner samma klara utslag som vid konfronta-
tionen med Snorri A, máste det anses som en viktig bekráf-
telse pá metodens giltighet och resultatets bárkraft. Man
borde emellertid pá förhand rákna med att utslaget knap-
past kan bli lika starkt för Snorri B som för Snorri A.
Detta ár inte sagt som en förebyggande bortförklaring,
ifall tendensen nu skulle visa sig mindre tydlig. Reserva-
tionen grundar sig pá det obestridliga faktum, att Snorri B
utgöres av ett antal mindre kungasagor, inalles fjorton styc-
ken, dár sagaföredragets episka bredd inte fár tillfálle att
göra sig gállande pá samma sátt som i Snorri A, dominerad
av den stora Ólafs saga helga — i omfáng jámförlig med
Njála. Snorri A visar till hela sin typ större beröring med
de undersökta islánningasagorna án Snorri B.
I sjálva verket visar Egla en nágot lágre frekvens av
parord med Snorri B án med Snorri A. Tar man hánsyn
till skillnaden i omfáng mellan de báda Snorri-texterna
(119000 resp 109000 ord), borde Egla ha företett inalles
177 parord med Snorri B för att ná samma nivá som i ta-
bell I. Den faktiska siffran ár som synes 156. Emellertid
beháller Egla alltjámt sitt váldiga förspráng framför de
övriga sagorna. Den har avsevárt mer án dubbelt sá hög