Studia Islandica - 01.06.1962, Side 47

45
hállas, att denna senare operation ju inte medför nágon
förskjutning mellan de fyra förstnámnda sagomas siffror
inbördes. Hela formeln för justeringen av Eyrbyggjas
siffra i det anförda fallet blir alltsá denna: 26- 62000-62000
38000-97000
= 27. Det ár den sistnámnda siffran, som áterfinns i den
kursiverade högra sifferserien. — De báda spaltema lángst
ut át höger registrerar det antal parord som áterstár, om
man eliminerar dem som tillika finns hos Snorri. Det ár
sálunda dár frága om en rest av s a s sárskilt kvalificerade
parord. Till vánster áterfinns grundsiffrorna, i spalten till
höger har de justerats enligt den nyss angivna principen.
Tabell XII ger som synes en intressant bekráftelse pá
Njálas speciella samband med Laxdæla. Av de tre sagor i
serien, som Njálas författare av kronologiska skál kan ha
tagit intryck av, visar Laxdæla dubbelt sá mánga parord
(79) med Njála som Egla (39) och en och en halv gáng
sá mánga som Eyrbyggja (53). (Den jámförelsevis höga
siffran för Grettla — 62 — kan man i detta sammanhang
helt bortse frán. Om det pá den punkten föreligger nágon
páverkan mellan de báda sagorna, máste ju Njála ha varit
den givande, ej den mottagande parten.) Det ár ett mycket
klart utslag. Och gár man till den mera exklusiva parords-
serien, den dár „trippelorden“ med Snorri lámnats ur rák-
ningen, visar det en markerad skárpning. Det ár just vad
man borde kunna vánta sig, ifall utslaget verkligen ár signi-
fikativt. Nu har Laxdœlas andel av den samlade parords-
massan blivit nástan tre gánger sá stor som Eglas och in-
emot dubbelt sá stor som Eyrbyggjas.
Einar Ól. Sveinsson har i sin grundliga monografi Um
Njálu (Reykjavík 1933) bl a förtecknat ett antal verbala
överensstámmelser mellan Njála och Laxdœla (s 109 ff),
som han tolkar som vittnesbörd om ett skriftligt samband
(rittengsl) mellan de báda sagorna. Sávitt jag kunnat finna
áterfinns i Sveinssons förteckning endast 4 av de inalles
116 parord som registreras i mina bilagor, námligen: blá-