Studia Islandica - 01.06.1962, Page 49
47
s a s pá egen hand ar kapabel att blottlagga viktiga förbin-
delser mellan sagorna, samtidigt som den kan ge ett vásent-
ligt bidrag för att bekráfta, komplettera och precisera tidi-
gare iakttagelser.
Av ett speciellt intresse vore det att kunna konstatera,
ifall parordsstatistiken inte bara spárar mer eller mindre
dolda sammanhang mellan sagorna, utan ocksá röjer i vil-
ken riktning eventuella influenser har gátt. I sá fall kunde
metoden bli ett instrument i studiet av sagalitteraturens
kronologiska utveckling. För att pröva den möjligheten ber
jag att fá erinra om tabell XII, som frámst var avsedd att
belysa Njálas starka bindning till Laxdæla. Om man nu
jámför denna tabell med en ny tabell X, dár Laxdœla váljs
till utgángspunkt och „rubriksaga“, slás man genast av hur
annorlunda relationen mellan Laxdæla och Njála ter sig i
de nya serierna. Antingen man váljer att rákna in „Snorri-
orden“ eller ej, finner man att Njála med sina 79 resp 46
parord svarar för de lágsta siffrorna. Det tycks ju inte tyda
pá ett sárskilt intimt samband med Laxdæla. Men i sjálva
verket strider tabell X pá intet sátt mot bilden i tabell XII.
I förhállandet mellan Laxdœla och Njála ár Njála den
mottagande parten. Laxdœla á sin sida kan endast ha tagit
intryck av sina föregángare. Dárför kommer en saga som
Egla att visa flerdubbelt högre parordsfrekvens i Laxdœlas
(141 resp 50) án i Njálas (39 resp 16) tabell.
Slutsatsen av denna jámförelse máste bli, att det avhán-
gighetsförhállande mellan tvá sagor som parordsserierna
vittnar om, frámst eller kanske enbart avtecknar sig i tabel-
len för den mottagande parten, den som alltsá ár senare i
tiden. Tabell XIII, som nyss utnyttjades för att bestyrka
iakttagelsen att Grettlas författare konsulterat Laxdœla och
Eyrbyggja, ger en möjlighet att ytterligare kontrollera det
i och för sig rimliga förhállandet. I GreM/a-tabellen visade
ju Laxdæla och Eyrbyggja en överváldigande dominans.
I Laxdœla-tabellen (X) intar Grettla visserligen med sina