Atuagagdliutit - 13.05.1965, Side 20

»aulisartup nulia marugdlungmio
«
agdl.: Isak Heilmanti
OKautsivut pivdlugit erxarsautit ag-
dlagarissaussartut skoledirektørip mi-
kituinaussarpai. KujanaKaoK ,tåssa-
me taimailiornikut aitsåt isumat å-
ssiglngitsut OKautsivta KanoK angner-
tutigissumik angnikitsigissumigdlunit
atuartitsissutigineKarnigssånut ersser-
Kigsaissugssat tamanut sarKumersi-
GODKENDT AF LLOYD’S
MONARK
4.0
Monarks 4 m Monarita
glasfiberbåd er en rig-
tig familiebåd. Den har
rund bund med skarp
stævn og indbyggede
skilinier. 2 mahogni-
tofter med Indlagte fly-
deelementer. Bredden
er 1,6 m, og vægten er
120 kg.
Monarkip umiatsiåjutå glasfiberlussox
Monarita 4 meteriussoK llakutaringnut
nalerKUtuvOK. sujua amilimassoK atå
Kårajugtok atarérsunik skilinialik. mar-
dlungnik mahogniussunik lgsorallk. si-
llssusia 1,6 m OKimåissusia 120 kg.
Svensk kvalitet
Ny gummiophcengt
4 hk
Her er Monark
Nautlc 4 HK med
gummiophængt rig
og separat tank.
Den er meget træk-
kraftig og særdeles
ekonomlsk og sik-
ker I brug. Special
karburator af to-
spjældstypen giver
sikker og aldrig
svigtende start så-
vel varm som kold.
auna Monark Nautic 4 HK gummlmik
nivingartarfilik ingmfkflrtumik lmartfl-
migdlo orssertarfillk. motore såkortå-
juvok, atuivatdlårtarane pltsaussQvdlu-
nilo. ingmikut sanåmik karburatorilik
tospjældstypiussunik, taiméitumlgdlo
ntgdlertume kissartumilo autdlarteriar-
nigsså ajornarane.
Svensk kvalitet
Monark med fælge og eger
af rustfri stål
På den elegante, sportsprægede Monark
Special Lyx er den rigtige cykelglæde sik-
ret. Monark Special Lyx har fælge og eger
af rustfri stål, slagfast dybglanslakeret stel,
skridsikre Varnamo dæk og lufttætte butyl-
slanger, der så at sige aldrig skal pumpes.
Der er kvalitetsdeklaration på en Monark
Special Lyx. Dame og herre. ”
Monark Special Lyx sikilerumatdne pi-
lerinardluinartok. Monark Special Lyx-
tp agssakåssue sisangmik mångertor-
nluitsumik sanåuput, katagtugssåunglt-
sumik KivdlerneKardlutik, agssakåssue
Varnamomik Kaleicarput ilupakutait
butyliuvdlutik uvsigsut. tåssalo Monark
Special Lyxip pitsaokutai. arnanut a-
ngutinutdlo.
Svensk kvalitet
Kun salg en gros.
Repr.: Ingerslev Petersen,
Uomersgadc 11, Kobenhavn K.
Telt. Byen 4374 og CE 59
neKartugssåuput. miserratigisinåungi-
larale aperKumut sarnerKusimåreriat-
dlarKingnera pivdlugo nersualårnig-
sså.
skoledirektørip agdlagkamine ar-
dlalingne angnerutitdlugo erssersini-
artagå: sujunigssame Kavdlunåt-o-
Kausisa pingåruteKardluarnerat, tå-
ssaKauna akerdleriumaneKarsinauva.
Kavdlunåt-OKausinik pikorigsartitsi-
niainermut ilungersutigingningneK
sapingisaK tamåkerdlugo tapersersor-
tariaKarpoK. erKaimassariaKarpordle
kigsautigissaK tamåna ima påsine-
Kåsångingmat: kalåtdlit Kavdlunåtut
OKalugsinåungitsut sujunigssaKångit-
sut. atagule ersserKigsumik OKardla-
nga: isumaKaKinase Kavdlunåtut oKa-
lugsinauneK sujunigssamut Kauma-
ssumut isumangnaitsumutdlo pinig-
ssamut naKissutaussoK.
någga, atuarfingme inatsisigssatut
migssiliume OKautsivta inigssineKarsi-
manerat pivdlugo erssersiniagagssax
pingårtox auna: iliniarfingne åssigi-
ngitsune kalåtdlit-oxautsivtinik ilini-
artitsinerup Kanox åmalo KanoK ang-
nertutigissumik angnikitsigissumig-
dlunit ingerdlaneKarnigsså.
ukiune kingugdlerne OKautsivta a-
torneKarnerat KangaunerulårtoK a-
torneKarneråtut kussanartigiungnaer-
poK. tamåna ineriartornerup akornu-
sinerinånik imalunit pivfigssaKartitsi-
nginerinånik pissuteKarunångilaK. pi-
ssutaunerugunartordle tåssauvoK o-
Kautsivtinik sangmingningnerup u-
nigtorsimanera. Atuagagdliutine nr.
3-me agdlagkavne OKautsitigut ami-
gauteKalernikut puto imerneKarneK
ajulersoK taissara erssendgsalåriar-
dlara.
OKautsit såtdlunit unigfeKaratik u-
måssuseKarput, pivfigssamutdlo ma-
lingnausineKåsagunik sangmineKar-
dlutigdlo iliniarneKartugssåuput. tai-
måingigpat eKåissusiat migdliartuli-
saoK. uvagut OKautsivta atomexar-
nermikut kussanåssusiat nalunångi-
vigsumik migdliartorpoK. ukiune ki-
ngugdlerne OKautsivta unigtorsima-
nerata émutdlo ingerdléinalersimane-
rata pfssutaisa ilait ukuput: kalåtdli-
sornermik atuartitsinerup atuarfe-
Karfiup tungånit ilungersuneKarsimå-
nginera åmalo ukiune kingugdlerpia-
ne sule angnikitdliartortineKarnera:
inusugtut iliniarfigisinaussåine —
sordlo handelskoleme — kalåtdlisor-
titsineKångilaK, aftenskolerne kalåt-
dlisortitsineKånginera ikiorseriarfig-
ssaKartineKångilaK. kisalo månåkut
realskolerne atuartitsineK piumassui-
narnutiniarneKalerpoK, mematdlo a-
tuarfiåne ukiut mardluk pérniarne-
Karput. (tugdlianik kalåtdlisornermik
atuartitsineK tamåt åma pérumalisa-
våt). OKautsinik taima sumiginaine-
rup kingunerilerigå malungnarserér-
sok tåssa inusugtuararpagssuit — ila-
me åma inusugtorpagssuit — kalåt-
dlit-oKausinik atuivdluarsinåungine-
rat. puto tåuna kalåtdlit-OKausine ag-
dliartuinalersoK Kavdlunåt-OKausinik
ilårnexarniartugssauniarsimagaluaK
Kavdlunåt-OKausé iminguserissatut a-
torneKalertinagit matuneKarnaviångi-
laK. kalåtdlit-oKausé Kulimingnit a-
migalersut Kavdlunåt-OKausé atånit
iliniardlugit autdlartineKartarmata.
inuit taimåitut amerdliartuinalersut
Frederik Nielsenip taissaisut „inuiå-
nguit kalåliuniaraluit eriagissauti-
mingnik pigissaerutileramik soKutigi-
ssaerukamigdlo nåkinarsissut“ut ilisi-
navérsårtariaKarpavut taimåitumik
Kavdlunåt-OKausé iminguserissatut a-
torneKarsinautinagit — tamåna ukiu-
ne itaningnerne pinaviarunångingmat
— pissugssat alianartut pingitsorniar-
dlugit kalåtdlit-OKausinik iliniartitsi-
nek ilungersuneKarnerussariaKarpoK.
OKautsit ardlåinaisalunit — Kavdlu-
nåt kalåtdlitdlunit OKausisa — pitsau-
ssumik atorneKarsinåunginerisa ki-
ngunerisa ilagissugssauvåt erxarsau-
tinik ersserKigsumik sarKumisinau-
jungnaerneK, tamånalo anersåkut så-
ngitdlinermik — sorpagssuarnik ki-
nguneKarsinaussumik — nagsataKar-
tugssauvoK. taimåitumik kalåtdlisor-
titsinerup piginarneKarnigssånik ang-
nertusarneKarnigssånigdlo pingårtitsi-
neK misigissusinarnik tungaveKarane
„såssutårinerinaunanilo“ tungaveKar-
tumigdle igdlersuineruvoK.
„uvanga isumaKångilanga Kavdlu-
nåtut atuartitsinerup pitsångorsarne-
Karneratigut kalåtdlit-oKausisa tu-
nugdliuneKarnigssåt ersissutigissaria-
KartoK“, skoledirektøre Atuagagdliu-
tine nr. 5-ime taima agdlagpoK. av-
dlamilo ima ersserKigsaivoK: „.. ki-
siåne tamåna ima påsissagsséungilaK
kalåtdlisornermik atuartitsineK sumi-
ginarniarneKartoK".
tusaruminåssusia, kiale ukua KanoK
påsissariaKarnerånik navsuiåusinau-
vånga: handelskoleme kalåtdlisorner-
mik atuartitsineKåsångilaK, aftensko-
lerne kalåtdlisorumassoKånginera u-
vagut sussagssaringilarput, realskole-
rne kalåtdlisorumångitsut tikitdlua-
ritse, mérKat-atuarfiåne ukiut mar-
dluk kalåtdlisorfiussarungnåisåput. —
paitsugagssåungitsumik kalåtdlisor-
nermik atuartitsineK tunugdliuniar-
neKardlunilo sumiginarniarneKarpoK.
tamatumuna inuit inatsisigssatut mig-
ssiliumik sanassut ilumut erssersinar-
påt kalåtdlisornermik atuartitsiner-
mut akuerssuinginertik. OKautsit mar-
dluk ukua „tunugdliupå" åma „sumi-
ginarpå" isumåinik påsingningnerput
skoledirektørilo åssigisimagunångilaK.
kalåtdlit-OKausisa tunuartisimårne-
Kariardlutik sujunigssame nutångor-
sarneKarumårnigssånik — OKaluinar-
nerme agdlagångordlugitdlo angner-
tunerussumik atorneKalernigssånik,
sordlo nålagkersuinermik ingerdlatsi-
nlkut, — Mads Lidegårdip takordlo-
rutå tutsuvinaraluaKaoK. kisiåne ta-
måna uvdlumikut kalåtdlisårnermik
atuartitsinerup migdlisarniameKarne-
rata tungavinut ilånguneKåsagpat
tugpatdlersautipalåtut issigissariaKar-
poK. takordlorut tamåna angunexar-
naviångilaK inatsisigssatut migssiliu-
tip piumassåtut kalåtdlisortitsineK
angnikitdlilerKigtigineKåsagpat. taima
migdlilerineK akuerineKåsagpat (sår-
dlo realskolemut tungassoK suju-
nersut) avdlatutdlo kalåtdlisut ilini-
arnermik ilångartererKingneKasagpat
— kiame KanoK pissoKarumårtOK ili-
simavå: aulisartuvdle nuliata marug-
dlungmiup oKalugtuagssartå nalungi-
larput, — tauva ukiut amerdlasoru-
jugssungitsut Kångiugpata kalåtdlit-
OKausine ånaissat ima angnertutigi-
lerérsimasinåuput umåssuseKartumik
tungavilernigssåt kingusigpatdlålerér-
simåsavdlune. uvaguinåungilarme må-
nåkut OKautsivta inunguserissavta i-
liniarnigssånik pissariaKartitsissut a-
male OKautsivta uvagut månåkut nå-
magsissaKarnigssarput åma atorfig-
ssaKartipåt. atuarfingme inatsisigssa-
tut migssiliutip kalåtdlit iliniartiniå-
sångilai kalåtdlisornermik atuartitsi-
nerup ingminut akilersinåungineranik.
iliniagkanut pikorigsarnigssaK pi-
ngårtorujugssuvoK, taimatutdlo o-
Kautsivta iliniarnigssåt ineriartorti-
nigssåtdlo pingårtigaoK. „inungusera-
lugit OKauserissat inuiaKatigingnerup
iluane piviussutut pissusiussututdlo
påsissartagkavtinitut avKUtigssiutar-
påtigut; kisalo uvdluinarne inunerme
nåpitagkavtine akissugssaulertarniv-
tinut OKautsit angnertorujugssuarmik
suniuteKartarput“. (Socialpsykolog E-
Sapir).
tamavta miserratiginago isumaKati-
gissutigisinaugunarparput kalåtdli-
sornermik atuartitsinerup kinguneri-
sa Kavdlunåtortitsinerup kingunerisut
nunavtine ajornartorsiutit ilait ikior-
sersinaussarumårait.
taimåitumik atuarfingme inatsisig-
ssatut migssiliutip kalåtdlisornermik
angnikitdlileriniarnertåta aulaj angiv-
figiniarnigssåne inusugtut atuarfigisi-
naussåine åssigingitsune kalåtdlisor-
nermik atuartitsineKånginera erKåi-
ngitsorneKartariaKångilaK.
Isak Heilmann.
Tårs, den 26. april.
atuarfingne mardlungnik
pivdlugo
OKauseKarneK
agdl.: Robert Petersen
atuarfiup suliagssarå kalåtdlit nu-
namingne inugtatut inunigssånut piu-
kunarsåsavdlugit. atuarfiup tama-
tumunga såkuginiagaisa ilagåt kalåt-
dlit sapingisaK maligdlugo kalåtdlisut
Kavdlunåtutdlo åssigikånermik OKa-
lugsinångortiniåsavdlugit. skoledirek-
tørip ersserKigsumik agdlagkamigut
nalunaerpå taimatut isumaKarnine, å-
malo atuarfit pivdlugit inatsisigssa-
tut sujunersume tamåna anguniaga-
rineKartoK. sujunersut tåuna ardla-
lingnit issorineKarpoK ama kalåtdlit
kalåtdlisut Kavdlunåtutdlo éssigikå-
nermik oKalugsinaulernigssånik kig-
sautilingnit.
taimatut såssussineK tupingnartu-
ngilaK. inatsisigssatut sujunersutip
Ny læbestift, der tryller
med Deres læber...
læbestift"nutaK,
•c
Kardlungnik kussanarssisitsissartOK...
Outdoor Giri læbestift —
fra Englands førende make
up-serle — findes 1 alle de
nye modefarver. Outdoor
Giri læbestift er farveægte,
og har netop den konsi-
stens, som vore dages kvin-
der foretrækker.
Skønhed og økonomi,
hånd i hånd.
Outdoor Girlip xardlunut
tarngutå — Tuluit-nunane
pinersautlllorflt tusåmane-
Karnerit ilanit pissoK Kali-
pautinik modemiussunik
tamanik Kalipautilik. Out-
door Girlip Kardlunut tar-
ngutåta xalipautå avdlå-
ngornex ajorpoK, arnatdlo
nalivtine inussut piumane-
russatut kinissuseKarpox.
ingmikortue §§ 14, stk. 2; 22, 22a 22 ki-
lo åmalo 23, stk. 2 atuaråine sujuner-
sume kalåtdlit mardlungnik OKause-
Kalernigssåt imatut issigineKartoK
Kavdlunåt OKausé sagdliutitdlugit ka-
låtdlit OKausé tunordliutineKåsassut,
tåssame oxautsit tåukua mardluk ili-
niagagssatut tainexartarnerat ma-
lungnartumik åssigingissuteKarmat,
måssalo kalåtdlit oxausé nunavtine
oxausiviussutut issigissariaKaraluar-
tut tunordliutitaussut malungnarmat.
agdlåme „pitsaunerussoK" patsisigi-
neKaraluarpatdlunit pasinarpoK atu-
arfiup sujunertå atuarfingnut naler-
KusagaussoK atuarfik sujunertaminut
nalerxusagaunane.
påsinarpoK atualerxåt ukiut pinga-
juånut xavdlunåtuinaK atuarsinauti-
taunerat patsisiligaussoK ukuninga:
atualerxåt åssigingitsunik „amerdla-
vatdlånik" atautsikut autdlartitsinig-
ssåt ularussinarsinaussutut issigine-
Karmat, åmalo oKautigineKartaleriar-
tuinarmat „misiliutaussumik atuartit-
sineK“ neriugdluarnartoK.
atualerxåtdle kalåtdlisut Kavdlunå-
tutdlo iliniarnigssåt åssiglngissuteKar-
Pok. atuartut kalåtdlisut påsisinaorér-
dlutigdlo agdlagsinaorérput, „taimåg-
dlåtdlo" iliniåsavait kalåtdlisut ag-
dlangneK atuarnerdlo. Kavdlunåtutdle
iliniåsavait OKautsit tusardluarnig-
ssait påsinigssaitdlo, oKalugsinauler-
nigssåt, atuarsinaulernigssåt agdlagsi-
naulernigssåtdlo, KanoK ilivdlugit „u-
larussisikumanagit“ taimatut årKig-
ssusimanerait påsineK ajornakuso-
KaoK. 1962-ime OKautsinik iliniartitsi-
nermik ilisimatusautigdlit Hamborgi-
me atautsimineréne misiliutaussumik
atuartitsinerit takutitait ardlaligssuit
erKartugaussut ilagait, imatutdlo o-
KauseKartoKarpoK: påsissat Kavsiussut
pasinarsisipåt mérKap nangmineK o-
Kautsine atuarsinaulersinagit agdlag-
sinaulersinagitdlo avdlanertatut oKa-
lugsinauleraluarune ajoKutiginaviå-
ngikå; kisiåne nangåsårutigissaria-
Karpoic mérKap nangmineK OKautsi-
minik atuarnermik agdlangnermigdlo
iliniarnerminik ingerdlavdlualersi-
mångitsup takornartat OKausinik atu-
arnermik agdlangnermigdlo iliniar-
nigsså.
svenskit misiliutåt mérKat tulugtut
iliniarneråne ukiut pingasut sujugdlit
atuagkat atornagit ingerdlåneKartoK
oKautigineKarpoK agsut neriugdluar-
nartoK.
OKautsinik iliniartitsinermik sulia-
Kartut moderniunerussunik isumag-
dlit sujugdlit ilåt imatut OKauseKar-
Pok: „OKautsit sule OKalugsinaulersi-
mångisat atuarnigssåt agdlangnigssåt-
OolfifornigssaK Kanga erininånguarsse ..!
arxartarloK Kurt Hansen fmap narxane angutivingmut nalerKutdlufnartumik sullaKarpoK.
nasaussarssua IsumangnaitdlisagaK ajornångivigsumlk. singartiterslnauvoK ikårtarfillorto-
KardlunilQnlt umiarssuallvlngme sanaortortOKartitdlugo.
Nu skal del gøre godt med en Golfl
Dykker Kurt Hansen har et rigtigt
mandfolkejob på havbunden. Der kan let
komme buler 1 dykkerhjelmen, når der
bygges broer og havneanlæg.
GOLF
20