Eimreiðin


Eimreiðin - 01.01.1929, Qupperneq 56

Eimreiðin - 01.01.1929, Qupperneq 56
36 SEÐLAMÁL BRETA EIMRIEÐIN og viðskiftamálum. Reynsla þeirra er aldagömul, og hefur þeim jafnan tekist giftusamlega að leysa vandamálin. Má gera ráð fyrir, að ýmsum þyki fróðlegt að kynnast, hvaða leið þeir hafa farið í seðlamálinu, og verður því hér í stuttu máli skýrt frá undirbúningi þess og afdrifum. Til glöggvunar verður fyrst sagt nokkuð frá seðlaskipuninni, eins og hún var fyrir heims- ófriðinn. I. Lögin um Englandsbanka eru frá 1844, og sú skipun, er þá var gerð á seðlaútgáfunni, stóð óhögguð þar til heims- styrjöldin skall á. A því ári, er lögin voru sett, varð bankinn 150 ára, og hafði hann á undanfarinni æfi tekið mörgum og miklum stakkaskiftum. í byrjun 19. aldarinnar voru viðfangsefni Breta í peninga- málum mjög svipuð þeim, sem menn hafa glímt við undan- farin ár í flestum löndum álfunnar. Napoleons-styrjaldirnar höfðu í för með sér hækkandi verðlag, stóraukna seðlaútgáfu og fallandi gjaldeyrisgengi. Peningamálin voru því rædd og rannsökuð af miklu kappi. Kom þá fram margt nýtt og mikil- vægt í þeim málum, en lengst mun þó minst rannsóknar og niðurstöðu hinnar svonefndu myntr.efndar, er skilaði áliti sínu 1810. Má telja, að niðurstaða nefndarinnar sé í aðalatriðum sígild, og á henni eru bygðir meginþættirnir í lögunum frá 1844. Hinn alkunni hagfræðingur David Ricardo hafði skömmu áður birt rit sitt um gullmynt og seðla, og studdist nefndin við skoðanir hans. Það var álit nefndarinnar, að ástæðan til þess, að seðlarnir væru orðnir verðminni en gullmynt, væri sú, að ofmikið hefði verið gefið út af seðlum. Englandsbanka hafði verið bannað að innleysa seðla sína með gulli, og var því tillaga nefndarinnar, að bankinn væri látinn taka upp gullinnlausn á seðlunum og væri honum veittur tiltekinn frest- ur til þess að koma gullinnlausninni í framkvæmd. Þetta þótti þá nýstárleg afstaða í málinu, og mætti álit nefndarinnar mikl- um andmælum, bæði utan þings og innan. Stjórn Englands- banka hélt því fram, að það mundi engin áhrif hafa á gjald- eyrisgengið, þótt seðlunum væri fækkað. Þegar til úrslita kom í þinginu um tillögu nefndarinnar, var hún feld og samþykt
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136

x

Eimreiðin

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Eimreiðin
https://timarit.is/publication/229

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.