Læknablaðið

Ukioqatigiit

Læknablaðið - 01.12.1957, Qupperneq 13

Læknablaðið - 01.12.1957, Qupperneq 13
L Æ K N A B L A Ð I Ð 107 3. mynd. Billroth II. Anastomosis a. m. Polya. tengingu. Þar næst kemur Bill- roth I, sem lítið var no/tuð á timabili, en hefur unnið á að undanförnu. Telja sumir að árangur af henni sé mun betri en af Billroth II. Með tilliti til afstöðu maga og garna verður Billroth I að teljast mun að- gengilegri aðgerð en Billroth II. " að engin laus sýra er finnanleg í um það hil 70% sjúklinga, en í hinum yfirleitt mjög litl- ar sýrur. Sá hluti magans, sem numinn hefur verið á brott, hefur því farið smástækkandi á undanförnum árum, en jafn- framt hefur anastomosissárum fækkað. Einstaka skurðlækn- ar taka enn meira í burtu, allí upp í 90%, svo sem t. d. Wang- ensteen, Maingot og Ochsner. Þessir menn geta líka státað BILLROTH n HOFMEISTER ANABT0M05IS 4. mynd. af því, að þeir sjái mjög sjald- an, að sárið taki sig upp. Sú tegund miðhlutunar, sem al- gengust mun í dag, er Billroth II með Polya eða Hofmeister Fyrir nokkrum árum end- urvakti Wangensteen hina gömlu resectio segmentalis, að SEGMENTAL resection wangensteen 5. mynd. visu í nokkuð breyttri mvnd. Röksemdafærsla lians var sú, að við brottnám pylorus, eins og gert er við Billroth I og II, eyðileggist öll stjórn á tæm- ingu magan's. Hin hraða tæm- ing úr maganum er af mörg- um talin ein aðalorsök „dump- ing syndroms“. Með því að taka burtu allan corpus og mestan hluta fundus, en skeyta síðan við antrum blöðkunni, sem hann skildi eftir við car- dia, hugðist hann gera eins gagngera miðhluitun og við
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108

x

Læknablaðið

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Læknablaðið
https://timarit.is/publication/986

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.