Nordens Kalender - 01.06.1938, Blaðsíða 44

Nordisk demokrati
som hotat parlamentarisinen i sá mánga lánder, har endast i undantagsfall
framstátt som en fara i de nordiska staterna.
Den genomförda politiska demokratien har i samtliga nordiska stater kom-
mit till stánd först under detta árliundrade. I Danmark och Sverige inne-
fattade demokratiseringsprocessen tre skilda, eliuru delvis samtidiga moment:
avskaffande av monarkens personliga makt och rátt att fritt válja regering,
revision av de bestámmelser, som gávo vissa sociala klasser en dominerande
stállning i den ena av representationens kamrar, förallmánligande av röst-
rátten vid val till den redan frán början mera demokratiska kammaren. Demo-
kratiseringen i dessa lánder genomfördes under samverkan mellan partier,
som representerade en stor del av jordbrukarna och massan av industri-
arbetare, med inslag av medelklass och radikal stadsintelligens. I Danmark
förelág redan frán 1900-talets början en parlamentarisk praxis, men demo-
kratiseringen fullbordades först genom författningsrevisionen 1912—1915;
i Sverige beseglades demokratiens seger efter sporadiska parlamentariska an-
satser genom författningsreformerna 1918—1921. I Norge ocli Finland liar
utvecklingen varit en annan. I dessa stater sammanföll kampen för demo-
kratien pá visst sátt med kampen för full nationell sjálvstándighet, ocli den
demokratiska principen var i sjálva verket redan godtagen dá denna sjálv-
stándighet náddes. Under striderna om representationens demokratisering i
dessa lánder liade monarken, som framstod som representant för ett annat
land — Sverige respektive Ryssland —, icke samma pálitliga stöd hos de
socialt hárskande klasserna som i Danmark och Sverige. I Norge fanns ingen
aristokratisk eller plutokratisk första kammare, representationen demokrati-
serades successivt, utan svárare konflikter, och en parlamentarisk praxis hade
i Iiuvudsak tillámpats under láng tid, dá unionen med Sverige bröts sönder;
det sjálvstándiga norska konungariket blev sjálvklart, utan alla meningsbryt-
ningar, en parlamentarisk demokrati. Finland övergick 1906, under trycket
av det ryska stormaktsváldets hot, pá en gáng frán en fyrstándsrepresentation,
som starkt priviligierade vissa sociala grupper, till ett genomfört demokratiskt
enkammarsystem; det egendomliga intráffade liár, att ett faktiskt beroende
av ett frámmande lands sjálvhárskare kombinerades med várldens mest
folkliga representationsskick. Dá sjálvstándighet náddes tedde sig den parla-
mentariska regimen som en naturlig slutpunkt i utvecklingen mot demo-
krati. Pá Island fullbordades demokratiseringsprocessen genom nyregleringen
42