Nordens Kalender - 01.06.1938, Blaðsíða 72

Tilltalsord i Norden
och framför allt i sádana kretsar. dár inan ár van att tala frámmande sprák.
I brev ár Ni under alla förliállanden fullt korrekt.
Med det starka inflytande, som skriftspráket i vára dagar utövar pá tal-
spráket, ár det att vánta, att ni smáningom kommer att tránga igenom som
allmánt tilltalsord áven i talspráket.
Sprákmánnen lia emellertid icke givit sig till táls med detta. De finna, att
det gár för lángsamt. Nu sist har Modersmálslárarnas förening i Stockholm
givit ut ett litet liáfte i ámnet, som pá statens bekostnad utdelats till alla skolor
i landet för att ge stoff och uppslag för undervisning i ámnet.
De finnas dock, som principiellt liálla pá várt egendomliga tilltalsskick
och dári se en intressant och pá sitt sátt lovvárd svensk sárart. Yad finns
det för skál, frágar en spirituell litteraturkritiker, att byta ut den fina och
rika svenska nyanseringen av tilltalsord, som det máste vara en gládje för en
författare och en skicklig översáttare att liandha, mot en osvensk enformighet?
Och en Göteborgstidning försákrar, att för det första lönar sig inte allt detta
ovásen, och för det andra ár det bra att det inte lönar sig. Tack vare denna
omstándighet beliálla vi svenskar vár sárart.
Ja, naturligtvis ár det intressant för en sprákkánnare att urskilja ocli pá
den intellektuella och sociala rangskalan inordna alla dessa nyanser. Ocli
naturligtvis ár det en rolig sport för en skarp iakttagare att exempelvis i en
roman eller ett teaterstycke áterge «den fina och rika nyanseringen av tilltals-
ord». Kyparen karakteriseras dá av det för hans yrke beteknande hár och
dár: Vad far det lov att vara liár? Den blyga skrivmaskinsfröken igenkánnes
pá sitt vádjande: Jag vet inte otn jag ár ihágkommen sedan i Mölle i somras?
Landsbygdens enkla barn lia sitt litet tafatta: Hur lánge ár det te á ska stanna
hemtna? Den borgerliga medelklassen kánnetecknas av det elegantare pas-
sivum: Hur lánge skall det stannas hemma? och den studerandes bokvett tar
sig som alltid uttryck i verbalsubstantiv: Hur láng hlir vistelsen hemma? Alla
gá de som katten kring het gröt omkring det fruktade tilltalsordet ni.
Kan man dá om liela ni-frágan sága som den indelte soldaten Appelkvist
sade, nár han fick order att byta namn och kalla sig Kvist: Aldrig har en
fálle sá bráttom, sá en inte har ti á sája Appelkvist.
Jo, nog har man i regel tid att sága báde Appelkvist och om sá beliövs
protokollsekreterare Appelkvist ocksá, men det ár ofránkomligt, att det lágger
en viss tyngd över umgánget. Áven över umgánget de nordiska folken emellan,
70