Nordens Kalender - 01.06.1938, Blaðsíða 50
Nordisk demokrati
orden diktatur och diktaturtendenser anvandas i hávdvunnen mening, áro
fullkomligt grundlösa; menar man áter med diktatur, att riksdagsmajoriteten
i huvudsak godtager regeringsförslagen, att en viss samstámmighet finnes
mellan regering och representation, sá áro anklagelserna riktiga men föga
ágnade att tas pá allvar.
De nordiska representationernas ur social synpunkt demokratiska karaktár
förtjánar att understrykas. Vad Sverige och i viss mán Norge och Danmark
betráffar, har förhállandet belysts i en nyligen utkommen statsvetenskaplig
undersökning (Studier över den svenska riksdagens sociala sammansáttning,
utarbetade inom seminariet för statskunskap i Uppsala). Bönder ocli arbetare
lia i de nordiska lánderna i stor utstráckning látit sig representeras genom
mán ur sin egen klass; exempelvis i England, Frankrike och Förenta staterna
lia yrkespolitiker, advokater och journalister spelat en lángt mera fram-
trádande politisk roll inom skilda partier.
Frágan om det parlamentariskt demokratiska systemets möjlighet att
funktionera, om vad man med ett sannnanfattande uttryck kallar demokra-
tiens kris, har under det senaste ártiondet státt i förgrunden av den författ-
ningspolitiska diskussionen. Betraktar man ur de synpunkter, som framförts
i denna diskussion, de nordiska lándernas statsskick, instálla sig med styrka
vissa reflektioner. Man frágar sig framför allt: i vad mán áro de faktorer,
som pá andra háll lett till det demokratiska systemets försvagande eller
undergáng, för handen i de nordiska lánderna, kunna vi anta att áven hár
liksom i mánga andra lánder den demokratiska statsordningen efter en kort
blomstringstid skall avlösas av en diktatur, uppburen av en under demokra-
tiens hágn uppváxande folkrörelse? Att giva nágot vetenskapligt grundat
svar pá dessa frágor ár givetvis omöjligt. Det ár tánkbart att efter nágra fá
ár en ekonomisk-social kris bryter sönder de förestállningar, som under de
senaste áren varit förhárskande i de nordiska lánderna, det ár t. o. m. möjligt
att ett snart utbrytande várldskrig förstör alla de förutsáttningar pá vilka det
politiska arbetet i vára lánder grundas. Men denna nödvándiga osákerhet
kan icke liindra oss att pá vissa vásentliga punkter göra ett bokslut över de
nordiska demokratiernas hittillsvarande utveckling ur de nyss angivna
synpunkterna.
Till mycket vásentlig del ár uppenbarligen demokratiens kris i samtidens
48