Nordens Kalender - 01.06.1938, Side 52

Nordisk demokrati
Mussolini skymta i en ocli annan bok, i ett och annat principprogram; i val-
propagandan och i den parlamentariska diskussionen rör man sig med de
niirliggande synpunkter, som visa att alla i huvudsak liro ense.
I viss mán har emellertid den parlamentariska demokratiens svárigheter
berott pá andra förhállanden án i egentlig mening politiska och sociala mot-
sáttningar. Yissa gemensamma krav kunna uppstállas för alla statsskick:
sjálva organisationen máste visa en viss grad av smidighet och effektivitet,
statsmakterna máste fylla de primára kraven i frága om ordning, sákerhet
och snabbhet i förvaltning och lagskipning. Det kan icke bestridas, att vissa
parlamentariska demokratier pá dessa punkter visat brister, som bidragit att
försvaga deras auktoritet inför den allmánna opinionen och givit de diktatur-
tendenser, som systematiskt uppsöka och utnyttja anledningar till missnöje,
ett fruktbart fált för propaganda. Det parlamentariska systemet har arbetat
under allt för stor friktion, regeringskriserna ha varit talrika och svárlösta,
politiska och personliga intriger ha státt hindrande i vágen för det praktiska
lagstiftningsarbetet, debatter och parlamentariska uppgörelser lia spelat större
roll án sakliga beslut, tendenser till ineffektivitet och t. o. m. korruption Iia
framtrátt áven inom förvaltning och lagskipning. Om man ur dessa grund-
lággande synpunkter betraktar de nordiska demokratierna, behöver man icke
tveka om att de hittills lyckats bevara en mycket hög nivá. Det vore i sjálva
verket absurt att pástá, att nágon av de nu angivna bristerna tryckt sin prágel
pá eller ens Iiaft avsevárd betydelse i nágon av de nordiska staterna. Ser man
utan politiska hánsyn staten endast som förvaltningsapparat, lár den i Norden
rádande regimen försvara sin plats vid varje jámförelse. Ingenting torde dár-
för vara mera ágnat att stárka tron pá demokratiens várde i de nordiska
lánderna án ett jámförande studium av samtida författningsutveckling.
50