Nordens Kalender - 01.06.1938, Page 53

Ragnar Allberg
Filmen tjanar det nor-
diska samarbetet
Filmen iir till sitt vasen internationell, ty bilden — och biklen ar filmens
grundform ocli vásentliga uttrycksmedel med ljudet som ett senare tillkommet
men givetvis várdefullt komplement — vádjar till ögat, vars reaktionsförmága
icke bindes av örats sprákgránser. Filmens internationella ráckvidd liar liár-
íör beskurits av ljudfilmen, men ánnu nár en film vida lángre utöver sitt
sprákomráde án den till teaterns scenrum bundna dramatiska konsten, dárför
att filmen beráttar i bilder, bilder som vádja till ögat, dár teatern fár nöja
sig med ord, som rikta sig till örat. Filmen ár sálunda, rátt utnyttjad, ett
medel till samförstánd mellan folken, till báttre förstáelse av frámmande
nationers mentalitet, liv och kultur, tánkesátt och konst. Ocli i den meningen
bar filmen sákerligen under sitt drygt fyrtioáriga liv positivt medverkat i de
strávanden, som áro föreningarna Nordens, ocli kommer alltid att medverka
pá ett effektivt sátt, ty filmen nár i mánga fall större antal mánniskor án
báde litteraturen ocli pressen, dárför att Idsa ár ett företag men se en vila,
under vilket iakttagaren ándá páverkas.
Áven i annat avseende, i sin rent praktiska verksamhet, ekonomiskt som
kulturellt, konstnárligt som journalistiskt har filmen sprángt de nordiska
gránserna. En av de första journalupptagningar, som i reportagemássig form
gjordes i Skandinavien, utfördes av den svenska filmindustrins grundare
Charles Magnusson i Kristiania vid kong Haakons ankomst till Norge som
konung 1905, ocli den filmen visades sedan över liela Norden, ett icke
ovásentligt bidrag till avspánning och samförstánd i en kritisk tid. Pá de
primitiva biograferna upplevde man ett stycke historia lángt starkare án vid
lásningen av de torra och kortfattade tidningsreferaten. Senare erövrade den
danska spelfilmen den svenska, norska och finska publiken; det var en tid
dá dansk film var lika starkt representerad pá den svenska biografrepertoaren
51