Nordens Kalender - 01.06.1938, Page 60

Filmen tjanar det nordiska samarbetet
ár till Stockliolm som skádespelare; ánnu efter sina Amerikaár beliöll lian
det sjungande málet. Han kom till Svenska Biografteatern 1912, engagerad
av Charles Magnusson, och debuterade som iscensáttare av en historia han
sjálv författat, «Mor och dotter», med Lilly Jacobsson och Anna Norrie i
liuvudrollerna. Dármed var han vunnen för filmen, och tillsammans med
Victor Sjöström verkade han tio ár framát som flitig och framgángsrik regissör,
först i Lidingöateljén, sedan i den stora Rásundaanlaggningen. I rollistorna
frán de första áren hittar man mánga grannfolksnamn: Carlo och Clara Wieth,
Gunnar Tolnæs, Editli Erastoff, Egil Eide, Nicolai Johannsen. Som Stillers
ursprungligaste och konstnárligt största filmverk máste betecknas «Sángen om
den eldröda blomman», inspelad 1918 efter Johannes Linnankoskis roman
och med musik av Armas Járnefelt, en hymn till den röda ránningen i den
nordiska blávita váven.
Vi lia redan námnt Benjamin Cliristensen, den danske regissören, som
.i sin márkliga filmskapelse «Háxan» (1922) plockat ihop de frámsta talan-
gerna i Sverige ocli Danmark: Clara Potoppidan, Tora Teje, Oscar Stribolt,
Poul Reumert o. s. v. Och sá sent som under sistförflutna sásong presenterade
Per-Axel Branner i sin film «Konflikt» en ung norrmann för svensk publik
i en ledande roll: Balthazar Bergli frán Bergen.
Om vi sátta punkt liár för vár korta orientering över filmens bidrag till
ett praktiskt realiserande av den nordiska samarbetstanken, sker det i den
vissheten, att man i filmvárlden alltjámt kommer att fortsátta pá den inslagna
vágen — dárför att den ár sá sjálvklar, sá riktig, sá látt att följa, dárför att
man liar den stora allmanheten med sig. Det svenska spráket ár beundrat
i Danmark och Norge för sin klang, det danska och norska populárt i Sverige
för sin gemytligliet och káckliet och det finska för sin melodi. Ett inslag av
grannlandssprák i en film ger fárg och överraskning át dialogen. Till denna
spelfilmens nordiska kör sluter sig skol- och bildningsfilmen som ett komple-
ment. Svenska skolfilmer gá över liela Norden och pá Island, en hálsning
frán bröder till bröder i kateder och bánk, ett medel att lára det upp-
váxande sláktet pá ömse sidor om gránserna förstá varandras sprák, lára
kánna varandras seder och bruk och uppskatta varandras förtjánster.
58