Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.11.1950, Qupperneq 131

Tímarit Máls og menningar - 01.11.1950, Qupperneq 131
SYNDAFLÓÐ OG ÍSALDIR 289 Að svo stöddu verðum við að bíða átekta og reyna að sefa kvíða okkar íyrir væntanlegri tortímingu með þeirri hugsun, að dómsdagsspá Browns sé tilgáta ein, er ekki styðjist við gildar sannanir. En skyldi það nú koma á daginn, að við yrð- um að taka mr. Brown í tölu hinna stóru spámanna, þá er það þó allténd liuggun í neyð að mega treysta því, að dollaramilljónirnar — að viðbættri pínulítilli ögn af mannviti — séu þess megnugar að afstýra voðanum. Dýr er dollarinn og mátt- ugur í eðli, á það skulu ekki bomar brigður, en samt yrði nú þetta að teljast frek- ar lágt tryggingargjald gegn því líkri veraldarógn, sem hér er á dagskrá. Og síð- ast en ekki sízt: í þess konar beitingu kjarnorkunnar væri þó einhver vitglóra. (Fyrir nokkru las ég grein um þetta efni eftir rithöfundinn Gunnar Leistikow, en grein sú var byggð á viðtali við Hugh A. Brown hinn ameríska. Mér þótti greinin nýstárleg og fannst skaðlaust, að efni hennar kæmi íslenzkum lesendum fyrir augu. Nýjar hugmyndir eru ávallt forvitnilegar, þótt orka kunni tvímælis á ýmsa lund. Þessa grein Leistikows hef eg hér að framan endursagt — fremur en þýtt. -— Um fræðilegt gildi hennar get eg að sjálfsögðu ekki dæmt, hvorki til né frá. Vísindamennsku þeirra félaga, Browns og Leistikows, sel eg ekki dýrara verði en eg keypti. Má vel vera, að vísindamönnum okkar finn- ist fátt um, og skal það vitanlega þykkjulaust af minni hálfu. En kannski gæti þetta orðið þeim ágætu mönnum tilefni til að láta ljós sitt skína og bregða nokkurri birtu á þær ráðgátur jarðsögunnar, er grein þessi víkur að. Geta má þess, að grein Leistikows fylgir teiknimynd af hálfkúlu jarðar, og mun hún eiga að sýna, hvernig Brown hugsar sér útlit hnatt- arins daginn eftir dómsdag. Þar liggur miðjarðarh'na um norðanvert Grænland, yfir Skandinavíuskagann í námunda við Stokkhólm og þaðan suðaustur um Evrópu, allt til Svartahafs. A myndinni getur að líta Island, en nú liggur það drjúglangt fyrir sunnan miðjarðarlínu. Stóra-Bretland og írland sjást aftur á móti hvergi, og öll er vesturströnd Evrópu eitthvað torkennileg.) Á. H. Tímarit Máls og menningar, 3. h. 1950 19
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.