Jökull

Ataaseq assigiiaat ilaat

Jökull - 01.01.2005, Qupperneq 104

Jökull - 01.01.2005, Qupperneq 104
Heidi Soosalu and Páll Einarsson liitto (Finnish Concordia Foundation), the Magnus Ehrnrooth Foundation of the Finnish Society of Sci- ences and Letters, the Finnish Cultural Foundation and the Vilho, Yrjö and Kalle Väisälä Foundation of the Finnish Academy of Science and Letters. Critical comments by Susanna Falsaperla, an anonymous re- viewer and the editor, Bryndís Brandsdóttir, improved the paper. ÁGRIP Skjálftavirkni Heklu og nánasta umhverfis hennar Eldgosin í Heklu 1991 og 2000 urðu innan tiltölulega þétts nets jarðskjálftamæla og sköpuðu þannig ný tækifæri til rannsókna á eðli og innviðum eldstöðv- arinnar. Hekla er meðal virkustu eldstöðva Íslands og er staðsett á flekaskilum þar sem mætast skjálftabelti Suðurlands og eystra gosbeltið. Eldstöðin er þó ekki dæmigerð, hvorki fyrir íslenskar eldstöðvar né eld- stöðvar á gliðnunarsvæðum. Gosvirkni Heklu hefur verið með nokkuð reglubundnum hætti á sögulegum tíma, með 1–2 gos á öld. Síðan 1970 hefur þó þetta munstur breyst og síðustu gos hafa verið á um 10 ára fresti. Gosin 1970, 1980–1981, 1991 og 2000 hafa verið hvert öðru lík, bæði hvað varðar goshætti, og magn og gerð gosefna. Skjálftavirkni í Heklu er um margt nokkuð sérstæð. Milli gosa er skjálftavirknin lítil, skjálftar eru fáir og smáir. Ekki hafa verið borin kennsl á neina langtímaaukningu sem rekja megi til vaxandi kvikuþrýstings í rótum eldstöðvarinnar fyrir gos. Skammtímaforboði fyrir gos er þó greini- legur í skjálftavirkninni. Ákafar hrinur smáskjálfta hafa mælst á undan öllum síðustu gosum Heklu og byrja þær 25–80 mínútum áður en gos kemur upp. Skjálftar mælast síðan fyrstu klukkustundir gossins meðan mestur gangur er í því en síðan dregur úr bæði gosvirkni og skjálftum. Auk jarðskjálfta mælist eldvirkniórói, þ.e. stöðugur lágtíðnititringur, meðan á gosum stendur. Óróinn byrjar nánast um leið og gosið og nær hámarki á fyrstu klukkustundinni. Útslag hans er í góðu samræmi við ákafann í gosinu og hann deyr út um leið og gosvirkni lýkur. Órói hefur aldrei mælst nema þegar gos er uppi. Þeir fáu og smáu skjálftar sem mælast í og við Heklu milli gosa virðast standa í litlu sambandi við eldstöðina. Þeir virðast hins vegar sverja sig í ætt við skjálftabelti Suðurlands. Þeir verða flestir á 8–12 km dýpi og raða sér á línur með N-S stefnu svipað og gerist á skjálftabeltinu vestan Heklu. REFERENCES Ágústsson, K., A. T. Linde, R. Stefánsson and S. I. Sacks 2000. Borehole strain observations for the February 2000 eruption of Hekla, south Iceland (abstract). AGU 2000 Spring meeting, 442. Aki, K., M. Fehler and S. Das 1977. Source mechanism of volcanic tremor: fluid-driven crack models and their application to the 1963 Kilauea eruption. J. Volcanol. Geotherm. Res. 2, 259–287. Bjarnason, I.Þ. and P. Einarsson 1991. Source mechanism of the 1987 Vatnafjöll earthquake in South Iceland. J. Geophys. Res. 96, 4314–4324. Böðvarsson, R. S. Th. Rögnvaldsson, R. Slunga and E. Kjartansson 1999. The SIL data acquisition system – at present and beyond year 2000. Phys. Earth Planet. Int. 113, 89–101. Bower, S. and A. W. Woods 1998. On the influence of magma chambers in controlling the evolution of explosive volcanic eruptions. J. Volcanol. Geotherm. Res. 86, 67–78. Brandsdóttir, B. and P. Einarsson 1992. Volcanic tremor and low-frequency earthquakes in Iceland. In P. Gas- parini, R. Scarpa and K. Aki, eds. Volcanic Seismol- ogy, Springer-Verlag, 212–222. Chouet, B. 1981. Ground motion in the near field of a fluid-driven crack and its interpretation in the study of shallow volcanic tremor. J. Geophys. Res. 86, 5985– 6016. Chouet, B. 1985. Excitation of a buried magmatic pipe: a seismic source model for volcanic tremor. J. Geophys. Res. 90, 1881–1893. Chouet, B. 1992. A seismic model for the source of long-period events and harmonic tremor. In P. Gas- parini, R. Scarpa and K. Aki, eds. Volcanic Seismol- ogy, Springer-Verlag, 133–156. Chouet, B. 1996. Long-period volcano seismicity: its source and use in eruption forecasting. Nature 380, 309–316. Einarsson, P. 1991. Earthquakes and present-day tectonism in Iceland. Tectonophysics 189, 261–279. Einarsson, P. 2000. The seismograph station on Litla- Hekla and the 2000 eruption (in Icelandic). Geo- science Society of Iceland, Spring meeting abstracts 2000, 41. 104 JÖKULL No. 55
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184

x

Jökull

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Jökull
https://timarit.is/publication/1155

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.