Fróðskaparrit - 01.01.1982, Page 106

Fróðskaparrit - 01.01.1982, Page 106
114 Om det fáróiska ordet baraldur dels av konkurrensen fran baraldur, forklarar varfor det tycks rada stor osákerhet om ordets form. Att det forhállandevis ofta forekommer som forled (eini-ber, -runnur, -viður) bidrar ju inte till att befásta ordformen. Att ordet var neutrum anság Svabo i sitt Dictionarium (aini n.), och detsamma anser Jacob- sen-Matras (eini n.), men Evensen anfor einir m. och samma form utan genusuppgift har Ostenfeld-Grontved, The Flora of Iceland and the Færoes (1934), s. 10, samt G. Patursson i Botany of The Færbes och R. Rasmussen i sin flora. Jógvan við Ánna váljer en medelvág genom att skriva eini(r). Ensam anfor R. Rasmussen eini m. i Plantulæra 1910. De sena belág- gen eini(r) — alla frán 1900-talet — skulle kunna tolkas som lán frán islándskan, sárskilt i botanisk litteratur. Men Svabos aini n. och ortnamnen pá Eini(bers)- tvingar oss att betrakta ordet som ett fároiskt arvord, som har utsatts for hárd kon- kurrens frán ett annat ord, baraldur. Det gáller dá att forklara detta ords uppkomst och funktion. Namnet baraldur har, sávitt man kan finna, inte haft nágor stod frán annat háll, vilket ju dáremot eini(r) har. Ordet kan inte belággas i nágot annat nordiskt sprák. Med den utbred- ning enen numera har pá Fároarna máste man rákna med att ordet har en rátt hog álder — sannolikt har det anvánts redan under medeltiden. Att det skulle ha bildats under de senaste árhundradena, dá váxten uppenbarligen har varit ytterst sáll- synt, ár hðgst osannolikt. Det kan, som vi sett, f. o. belággas frán senare hálften av 1700-talet, dá enen redan tycks ha haft en begránsad udbredning. Man kan inte utesluta att ordet har funnits i de delar av Norge som har haft nára kontakt med Fároarna och forts over dárifrán, men ordet kan inte spáras i norska dialekter trots Ove Arbo Høegs noggranna inven- teringar, publicerade i Planter och tradisjon. Om ordets etymologi har R. Rasmussen uttalat sig i Føroysk plantunøvn (s. 26). Han har sákerligen rátt, dá han menar att ordet barr (fisl. barr, no. dial. bar n.) ingár. Ordets senare del betraktar R. Rasmussen som ett suffix och hánvisar till paral- leller som »Ap-ald(u)r, fol-ald, ker-ald, leggj-aldi, rimb-aldi,
Page 1
Page 2
Page 3
Page 4
Page 5
Page 6
Page 7
Page 8
Page 9
Page 10
Page 11
Page 12
Page 13
Page 14
Page 15
Page 16
Page 17
Page 18
Page 19
Page 20
Page 21
Page 22
Page 23
Page 24
Page 25
Page 26
Page 27
Page 28
Page 29
Page 30
Page 31
Page 32
Page 33
Page 34
Page 35
Page 36
Page 37
Page 38
Page 39
Page 40
Page 41
Page 42
Page 43
Page 44
Page 45
Page 46
Page 47
Page 48
Page 49
Page 50
Page 51
Page 52
Page 53
Page 54
Page 55
Page 56
Page 57
Page 58
Page 59
Page 60
Page 61
Page 62
Page 63
Page 64
Page 65
Page 66
Page 67
Page 68
Page 69
Page 70
Page 71
Page 72
Page 73
Page 74
Page 75
Page 76
Page 77
Page 78
Page 79
Page 80
Page 81
Page 82
Page 83
Page 84
Page 85
Page 86
Page 87
Page 88
Page 89
Page 90
Page 91
Page 92
Page 93
Page 94
Page 95
Page 96
Page 97
Page 98
Page 99
Page 100
Page 101
Page 102
Page 103
Page 104
Page 105
Page 106
Page 107
Page 108
Page 109
Page 110
Page 111
Page 112
Page 113
Page 114

x

Fróðskaparrit

Direct Links

If you want to link to this newspaper/magazine, please use these links:

Link to this newspaper/magazine: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link to this issue:

Link to this page:

Link to this article:

Please do not link directly to images or PDFs on Timarit.is as such URLs may change without warning. Please use the URLs provided above for linking to the website.