Fróðskaparrit - 01.01.1982, Side 106

Fróðskaparrit - 01.01.1982, Side 106
114 Om det fáróiska ordet baraldur dels av konkurrensen fran baraldur, forklarar varfor det tycks rada stor osákerhet om ordets form. Att det forhállandevis ofta forekommer som forled (eini-ber, -runnur, -viður) bidrar ju inte till att befásta ordformen. Att ordet var neutrum anság Svabo i sitt Dictionarium (aini n.), och detsamma anser Jacob- sen-Matras (eini n.), men Evensen anfor einir m. och samma form utan genusuppgift har Ostenfeld-Grontved, The Flora of Iceland and the Færoes (1934), s. 10, samt G. Patursson i Botany of The Færbes och R. Rasmussen i sin flora. Jógvan við Ánna váljer en medelvág genom att skriva eini(r). Ensam anfor R. Rasmussen eini m. i Plantulæra 1910. De sena belág- gen eini(r) — alla frán 1900-talet — skulle kunna tolkas som lán frán islándskan, sárskilt i botanisk litteratur. Men Svabos aini n. och ortnamnen pá Eini(bers)- tvingar oss att betrakta ordet som ett fároiskt arvord, som har utsatts for hárd kon- kurrens frán ett annat ord, baraldur. Det gáller dá att forklara detta ords uppkomst och funktion. Namnet baraldur har, sávitt man kan finna, inte haft nágor stod frán annat háll, vilket ju dáremot eini(r) har. Ordet kan inte belággas i nágot annat nordiskt sprák. Med den utbred- ning enen numera har pá Fároarna máste man rákna med att ordet har en rátt hog álder — sannolikt har det anvánts redan under medeltiden. Att det skulle ha bildats under de senaste árhundradena, dá váxten uppenbarligen har varit ytterst sáll- synt, ár hðgst osannolikt. Det kan, som vi sett, f. o. belággas frán senare hálften av 1700-talet, dá enen redan tycks ha haft en begránsad udbredning. Man kan inte utesluta att ordet har funnits i de delar av Norge som har haft nára kontakt med Fároarna och forts over dárifrán, men ordet kan inte spáras i norska dialekter trots Ove Arbo Høegs noggranna inven- teringar, publicerade i Planter och tradisjon. Om ordets etymologi har R. Rasmussen uttalat sig i Føroysk plantunøvn (s. 26). Han har sákerligen rátt, dá han menar att ordet barr (fisl. barr, no. dial. bar n.) ingár. Ordets senare del betraktar R. Rasmussen som ett suffix och hánvisar till paral- leller som »Ap-ald(u)r, fol-ald, ker-ald, leggj-aldi, rimb-aldi,
Side 1
Side 2
Side 3
Side 4
Side 5
Side 6
Side 7
Side 8
Side 9
Side 10
Side 11
Side 12
Side 13
Side 14
Side 15
Side 16
Side 17
Side 18
Side 19
Side 20
Side 21
Side 22
Side 23
Side 24
Side 25
Side 26
Side 27
Side 28
Side 29
Side 30
Side 31
Side 32
Side 33
Side 34
Side 35
Side 36
Side 37
Side 38
Side 39
Side 40
Side 41
Side 42
Side 43
Side 44
Side 45
Side 46
Side 47
Side 48
Side 49
Side 50
Side 51
Side 52
Side 53
Side 54
Side 55
Side 56
Side 57
Side 58
Side 59
Side 60
Side 61
Side 62
Side 63
Side 64
Side 65
Side 66
Side 67
Side 68
Side 69
Side 70
Side 71
Side 72
Side 73
Side 74
Side 75
Side 76
Side 77
Side 78
Side 79
Side 80
Side 81
Side 82
Side 83
Side 84
Side 85
Side 86
Side 87
Side 88
Side 89
Side 90
Side 91
Side 92
Side 93
Side 94
Side 95
Side 96
Side 97
Side 98
Side 99
Side 100
Side 101
Side 102
Side 103
Side 104
Side 105
Side 106
Side 107
Side 108
Side 109
Side 110
Side 111
Side 112
Side 113
Side 114

x

Fróðskaparrit

Direkte link

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.