Fróðskaparrit - 01.01.1982, Qupperneq 107

Fróðskaparrit - 01.01.1982, Qupperneq 107
Om det fároiska ordet baraldur 115 gap-aldr, rys-aldr, bát-aldr«, hámtade ur Alexander Jóhannes- sons arbete Suffixen im Islándischen.5 For att kunna bedóma ordbildningen, máste man fórst slá fast, att ordet ár maskulinum med en stam barald(Jfr. ort- namnet Baraldaflótan.) Ordformen baraldin ser ut att hárróra frán en enda uppgiftslámnare, G. Patursson. Det ár sákert frága om en individuell eller mójligen lokal ombildning av baraldur efter aldin/aldan ‘trádfrukt, állon’, alltsá »barr- állon«, syftande pá báren. Det ár tydligt att baraldur ár en avledning som fogar in sig i en nágorlunda stor ordgrupp pá -ald, som námnts samlad och redovisad av Alexander Jóhannesson. Det ár bildningar av olika upprinnelse, somliga gamla: ðm-avledningar (apaldr), ð/a-avledningar med metates (kerald), men mánga uppenbar- ligen rátt unga (nisl. rysjaldur ‘ryckig, orolig mánniska’, hrú- gald ‘oformlig massa, hóg’, hringald nýyrði fór ‘amfiteater’).7 Bildningar pá -ald tycks ha varit produktiva sárskilt pá vást- nordiskt omráde under en láng tid. En bildning baraldur saknar alltsá ingalunda mónster. Den intressanta frágan ár emellertid, varfór man pá detta sátt nybildade ett ord baraldur som namn pá enen, vilken ju redan hade ett gammalt mycket vál etablerat, allmánnordiskt namn. Det kan dessutom fórefalla som om báda namnen har levat fram till vára dagar sida vid sida, baraldur som ett klart folkligt namn, eini(r) kanske delvis — átminstone under senare tid — med stód i litteraturen och spráknormen. Fór att fórstá detta bór man gá till Norge. Det ár námligen det enda land i Norden dár enen, som frámst Ove Arbo Fiøeg har visat,8 verkligen har andra benámningar, námligen bruse (i Romerike och óstra Hedmark), brisk/bresk (váster dárom framfór allt i Telemark och Buskerud), brakje/bragje/brake (i norra Rogaland och ungefár Sunnhordland) samt sprakje/ sprake (i Nordhordland och Sogn). Norr och sóder om detta bálte tvársóver Norge med andra benámningar pá enen — alltsá bl. a. pá Sórlandet — anvánds ein(-), en(-) i olika former. Ove Arbo Høeg har i de báde námnda arbetena visat, att
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114

x

Fróðskaparrit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.