Eimreiðin


Eimreiðin - 01.07.1941, Qupperneq 86

Eimreiðin - 01.07.1941, Qupperneq 86
310 FRUMBYGGJAR ÁSTRALÍU EIMnEH»N Sé honum kastað fimlega upp í loftið, fer hann fyrst stóran boga í loftinu og snýst jafnframt um sjálfan sig, snýst svo við og fer í öðrum boga, í áttina til þess, sem kastaði, og fellur a® lokum til jarðar við fætur hans. Með kastboga eru fuglar drepnir og önnur djT. Það þarf mikinn fimleik til þess að kasta kastboga vel, og það lærir enginn nema með langri æfin»u' Það eru þó fáeinir hvítir menn í Melbourne, sem kunna þessa list, og er hún þar talin sérstök ijjrótt. Frumbyggjarnir kunna ])á list að kveikja eld. Þeir nota til þess sívalt prik og fjöl. Þeir snúa prikinu milli handanna láta endann á því hvíla á fjölinni. Erfitt er þó að kveikja eld a þennan hátt, ekki sizt í votviðri, og þess vegna er eldurin11 venjulega falinn. Hvað andlegt atgjörvi og gáfur frumbyggjanna snertir, þa er það álit flestra, að það standi á mjög lágu stigi. Það er þa tilfært sem sönnun, að flestir kynstofnarnir geti ekki tall® hærra en 3 eða 4, og að hærri tölur nefni þeir ætíð: „inikið eða „mjög mikið“. Þessi dómur er þó sennilega nokkuð eiU' hliða. í frumskógunum og á eyðimörkum skara fruml)Vg»J' arnir langt fram úr hvítum mönnum í því að finna vatn fæðu, og þeir rata þar sem hvítir menn væru dauðadænidu- Þeir hafa líka bjargað mörgum hvítum mönnum frá bráðu>" bana. Svo var þetta t. d. fyrir 10 árum, með þýzka flugnian"' inn Bertram og félaga hans, er þeir höfðu dvalið mánaðai' tíma matarlausir í óbyggðum á norðvesturströndinni og beði® eftir hjálp lrá hvítum mönnum. Þá hefur og ástralska l°o reglan nokkra frumbyggja, „svarta leitarmenn“, í þjónust" sinni, og þeir hafa oft fundið glæpamenn, er hvíta lögregl"" stóð algjörlega ráðalaus. Frumbyggja-ættkvíslir, sem ekki hafa orðið fyrir áhrif""1 frá hvitum mönnum, hafa mjög flókna félagsskipun, svo "ð ekki eru tök á að lýsa henni hér. Þeir trúa því, að hver ®tt- kvisl eigi ætt sína að rekja til einhvers dýrs. Ein þeirra rek" ætt sína til kengúrú, önnur til frosks, þriðja til krókódí s o. s. frv. Er þá sagt, að kengúrú, froskar eða krókódíll Nv totem ættkvíslarinnar. Kengúrúfólkið má þá ekki ne> kengúrúkjöts, froskafólkið má ekki éta froska o. s. 1]'' Hjónabönd milli karla og kvenna af sömu ættkvísl eru bón"
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132

x

Eimreiðin

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Eimreiðin
https://timarit.is/publication/229

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.