Búfræðingurinn - 01.01.1946, Qupperneq 85

Búfræðingurinn - 01.01.1946, Qupperneq 85
BÚFRÆÐINGURINN 83 muni ekki útrýma þeim eins og ýmsir aðrir halda fram. Auk- inni tækni fylgja ekki alltaf auknir mótorskellir og olíueyðsla. En svo eiga bændur eftir að efla tækni og spara vinnu við bú- störfin og á heimilum sínum, sérstaklega þegar rafmagnið breiðist út. Má þar nefna mjaltavélar, heyblástursvélar til hleðslu og flutninga á heyi og fóðurvörum, heyþurrkunarvélar og nrargskonar vélar, sem létta störf húsmóðurinnar. En þessi tækni breytir lítið eða ekkert þýðingu hestsins við framleiðslu- störfin. Þessar skoðanir, sem ég hef sett hér fram, eru ekki mjög vinsælar liér rneðal sumra áhugamanna á sviði landbúnaðarins, sérstaklega í höfuðstaðnum. Og þótt undarlegt megi virðast, lrá Jrykja svona skoðanir ekki raunsæar, heldur hefur ]>að ný- lega verið fundið út, að við ráðunautarnir, lifðum í miðaldar- rómartík, en sláum höfðinu við steininn Jregar um sé að ræða raunhæfni 20. aldarinnar, og okkur gefið að sök, að við höld- um íslenzkum búskaparháttum í einhverju forneskjuformi. Sumir Jressir áhugamenn, sem kalla sig „raunsæismenn 20. aldarinnar" vilja t. d. útrýma hestunum, sá fræjum og áburði úr flugvélum, byggja fjós líkust skýjakljúfunum í New-York °g fl. og fl. Hinir íslenzku Börar Börssynir Jressa stríðs, eru orðnir svo þjálfaðir í Börskunni, að Jreir gera barnalegustu hugaróra að raunveruleika, og láta sér ekki nægja að gleðjast 1 eigin hjarta yfir þróuninni, heldur krefjast þeir að allir syngi nreð Jreim í kór að livítt sé svart og svart sé hvítt, og sé það ekki gert, Jrá er ])að aðeins vegna miðaldarómantísku. I smáriti, sem mér hefur nýlega borist og gefið var út rétt fyrir stríð af landbúnaðardeild háskólans í Minnesota í Banda- nkjunum, er komizt að eftirfarandi niðurstöðum um notkun l'esta og þýðingu þeirra fyrir landbúnaðinn: E Hestarnir eru þýðingarmesti orkugjafi landbúnaðarins í Minnesota. 2. Hestarnir hagnýta lieimaaflað fóður og beina þannig Þeim fjármunum, sem annars færu til olíukaupa, til búsins sjálfs. 3. Eftir stærð og gerð véla og öðrum aðstæðum er liægt að c*
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148

x

Búfræðingurinn

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Búfræðingurinn
https://timarit.is/publication/696

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.