Gripla - 20.12.2011, Side 138

GRIPLA138
Margt hefur verið reynt til að grafa Gunnar þennan upp. Finnur Jónsson
hafði í AM-útgáfunni þau orð um að þarna væri á ferð „Sine dubio …
nomen possessoris, ejusdem scriptoris, sed qui fuerit, reperire nobis non
contigit“ (1887, lxiv). Sama ár komst Finnur gætilegar að orði um eig-
andaformúluna í Småstykker þegar hann sagði:
Denne sætning eller en omtrent ligelydende findes meget ofte i
yngre håndskrifter. Her har den dobbelt betydning, i det den 1) viser
frasens forholdsvis høje ælde 2) viser, at håndskriftets første ejer
(og skriver?) har været en Gunnarr, men hvem denne person er, er
det næppe muligt med nogen bestemthed at sige. (Finnur Jónsson,
1884–1891:188–189).
Þrátt fyrir fyrirvara um að Gunnar verði ekki endurfundinn er Finnur
samt á höttunum eftir honum, svo sem Müllenhof og Jón Sigurðsson áður.
Beinist þá athyglin að Gunnari rásveini, vini Jóns murta (yngra).7
Anders Grape taldi sig reyndar ýta tilraunum til að finna Gunnar end-
anlega af borðinu með ágætum rökum:
Det förefaller [...] antagligt, att denna förmenta ägareanteckning –
såsom sådan väl också rätt egendomligt placerad – icke är så att säga
»original» av U-skrivaren utan av honom hämtats från annat håll
– man kunde t.ex. gissa på den förlaga han använt för sin kopier-
ing av 2:a grammatiska avhandlingen, vilken […] går närmast före i
vår volym. Att det är fråga om en kopia, härför synes bl.a. tala det
faktum att den upplösta lönnskriften företer former som mic (3
ggr), þic, ecce (2 ggr), taca, faca, alltså med en användning av c, som
är U-skrivaren fullkomligt främmande. Viktigare är emellertid att
här i lönnskriften anvädes en f-typ (f) stående på raden. För vår
skrivare, som i vanlig skrift genomgående använder ags. , är den
helt främmande utom i de fall, när han, så som sker i 2:a grammat.
avhandlingen, har att så att säga särskilt framhålla en bokstav som
sådan och då följer sin förlaga. Förekomsten i lönnskriften af detta
f på raden får med andra ord säkerligen uppfattas som ett starkt
indicium på att här diskuterade passus är kopierad från annat håll.
(Grape, Anders, 1962a, 14).
7 Um þetta mál nægir að vísa til Grape (s.st) og rita sem þar er vitnað til.