Ráðunautafundur - 12.02.1980, Qupperneq 21

Ráðunautafundur - 12.02.1980, Qupperneq 21
Uppskera á korni á Sámsstööum í skjóli og skjóllausu landi. 71 Ar. Tegund. 1 skjóli 1000 korn vega grömm. Hundraðstala Skjóllaust - 100 Skjóllaust 1000 korn vega grömm 1945. Bygg 41,6 123 33,3 Slasmt Sv. orionhafrar 34,0 144 23 ,6 ár Vorhveiti 32,2 117 27,6 1346. Bygg 52,2 116 45,2 Gott Sv. orionhafrar 36,7 115 31,9 ár. Vorhveiti 36,7 117 31,4 1952 Sigurbygg 29,5 118 25 ,5 Slasmt Samehafrar 47 ,0 150 31,3 ár. Vorhveiti 17,5 117 15,0 1953. Sigurkorn 43,7 126 34,7 Gott Samehafrar 45,7 129 35 ,4 ár. Vothveiti 35,1 110 32,4 1954. Sigurkorn 36,7 122 30,0 Gott Sv. orionhafrar 42,0 110 38,2 ár. Vorhveiti 31,2 195 15,7 Keð tilliti -til þessa þarf vart að færa frekar að því rök að her er full ástæða til að rækta trjáskjólbelti og eða gera önnur skjólbelti. Margir spyrja hvaða gagn við getum haft af skjólbeltum? í því sambandi má nefna nokkur atriði. Fyrst er að nefna skjól við kartöflu,rófna, korn og kál ræktun. Þá má nefna skjól fyrir búfá t.d. fyrir sauðfé um sauðburðin og við beitartún kúa. Þá er til 'að nefna skjól við íbúðar og gripahús scm tvímæla- laust á að draga úr hitatapi húsa, viðhaldi með tilliti til endingar á málningu og síðast en ekki síst gera hvert 'býli hlýlegra og sveitir landsins byggilegri. Ahrif skjólbelta á veðurfar . Skjólbelti draga úr vindhraða og þar að leiðandi hækkar jarðvegs og lofthiti að deginum til. Uppskeru auki verður eins og áður er sagt. Lofthiti nætur minkar hinsvegar og er þess vegna meiri hætta á næturfrosti en ella. Uppgufun verður minni og jafnari jarðraki þar að leiðandi. Ahrif skjólbelta eru að sjálfsögöu mest næst þeim eða lox hæð þeirra eftir það fer að draga úr áhrifum beltanna, þó er talið að áhrifa gæti í um 2oo metra fjarlægð.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92

x

Ráðunautafundur

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Ráðunautafundur
https://timarit.is/publication/1260

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.