Fróðskaparrit - 01.01.1982, Síða 105

Fróðskaparrit - 01.01.1982, Síða 105
Om det fároiska ordet baraldur 113 med«.4 I det stora arbetet Botany of the Færoes (1901—08) kánner C. H. Ostenfeld (s. 96) bara fyra lokaler: Glyvursrejn pa Streymoy soder om Tórshavn, pa Vágar nára Sørvágsvatn, pa Eysturoy nára Svíná samt pa Havnartindur pá Svínoy. Han pápekar att enen har varit vanligare tidigare — ganska grova stammar pátráffas ofta i torvmossar, och han drar den mycket rimliga slutsatsen: »The fact of its perhaps having been used as fuel on these treeless islands may account for its present rarity«. — I The Flora of Iceland and the Færoes (1934) ger C. H. Ostfeld och J. Grontved helt kort foljande fyndortsforekomster: forutom námnda Streymoy, Eysturoy, Vágar och Svínoy áven Borðoy. De meddelar att enen ár sáll- synt och anfor namnen »Baraldur, Einir«. — T. W. Bocher námner ingenting om enen i sina báda arbeten om Fároarnas vegetation (1938 och 1940). Den har tydligen varit for sáll- synt for att vara intressant vid hans formationsbeskrivningar. — R. Rasmussen i sin Føroya flora (1952) ságer ocksá att enen ár sállsynt men pátráffas i torven. Om utbredningen ságer han: »Barald havi eg rakt við í hesum støðum: 1. í hamrinum oman fyri Føgrylíð 1904, 2. á Kirkjubøreyni 1914—40, 3. í Ólatorvu í Gásadali 1936, 4. í Svínoy mangar ferðir í mongd vestan til á oynni.« — Kjell Hansens upplysande utbrednings- kartor i arbetet Vascular Plants in the Færoes (1966) ger bara fem lokaler for enen pá Fároarna: fórutom de námnda pá Svínoy (2 st.), Eysturoy och Streymoy áven en lokal pá Suður- oy nára Nes. (For várdefull hjálp med den botaniska littera- turen tackar jag min bror Magnus Fries.) Fórst nágra ord om eini(r) och dess fórhállande till baraldur. Till att bórja med kan konstateras, att alla mina kállor har baraldur (baraldin), men en del av dem saknar eini(r), nám- ligen Svabo i sina Indberetninger, Rostrup i Færøernes Flora 1871, R. Rasmussen i sina arbeten om váxtnamn samt Jó- hannes av Skarði, som bara anvánder eini- som fórled. I sin flora anfór R. Rasmussen visserligen báda orden, men nár han talar om váxten, anvánder han bara baraldur. Ordets svaga stállning som simplex, motiverad dels av váxtens sállsynthet,
Síða 1
Síða 2
Síða 3
Síða 4
Síða 5
Síða 6
Síða 7
Síða 8
Síða 9
Síða 10
Síða 11
Síða 12
Síða 13
Síða 14
Síða 15
Síða 16
Síða 17
Síða 18
Síða 19
Síða 20
Síða 21
Síða 22
Síða 23
Síða 24
Síða 25
Síða 26
Síða 27
Síða 28
Síða 29
Síða 30
Síða 31
Síða 32
Síða 33
Síða 34
Síða 35
Síða 36
Síða 37
Síða 38
Síða 39
Síða 40
Síða 41
Síða 42
Síða 43
Síða 44
Síða 45
Síða 46
Síða 47
Síða 48
Síða 49
Síða 50
Síða 51
Síða 52
Síða 53
Síða 54
Síða 55
Síða 56
Síða 57
Síða 58
Síða 59
Síða 60
Síða 61
Síða 62
Síða 63
Síða 64
Síða 65
Síða 66
Síða 67
Síða 68
Síða 69
Síða 70
Síða 71
Síða 72
Síða 73
Síða 74
Síða 75
Síða 76
Síða 77
Síða 78
Síða 79
Síða 80
Síða 81
Síða 82
Síða 83
Síða 84
Síða 85
Síða 86
Síða 87
Síða 88
Síða 89
Síða 90
Síða 91
Síða 92
Síða 93
Síða 94
Síða 95
Síða 96
Síða 97
Síða 98
Síða 99
Síða 100
Síða 101
Síða 102
Síða 103
Síða 104
Síða 105
Síða 106
Síða 107
Síða 108
Síða 109
Síða 110
Síða 111
Síða 112
Síða 113
Síða 114

x

Fróðskaparrit

Beinleiðis leinki

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.