Atuagagdliutit - 04.02.1965, Page 18

kalåtdlit OKautsivut igdlersortariaKarpavut
uvdlumikut mérKat inusugtuarnatdlo OKautsivtinik atuinerat
nåkariarujugssuarsimavoK. tamåna ajussårnaKaoK
atuartitaunerup pitsångornera iluti-
galugo mérKat Kavdlunåtut pikoring-
nerulemerat pikoringnerujartuinar-
nigssatdlo pingårdlui'nartuvoK tama-
tuma tungåtigut sujuariarneK akor-
nusernago méricat kalåtdlit OKausinik
atorfigssaKartituaratdlagainik atuiv-
dluarsinaunerat piginamiartariaKar-
parput. tamatuma aulajangiunigsså-
nut såkugssat pingåmerit ilait uku-
put: 1) atuarfingme kalåtdlisut atuar-
nerme iliniutigingneruIemigssaK, 2)
inusugtut ih'niagaKarfigisinaussåine
åssigingitsune kalåtdlit OKausinik atu-
artitsinerunigssaK, 3) mérKat atuagka-
nik mérarsiutinik kalåtdlisunik atua-
gagssaKartinerulemigssåt — amalo
3) kåtuvfingmik imalunit udvalgimik
pilersitsinigssaK inuiaKatigingnerme
OKautsivta kulturikut pisussutitut er-
dligissariaKagkatutdlo pårineKarnig-
ssånut, igdlersorneKarnigssånut kisalo
ineriartornerme såkugalugit atome-
runigssånut sulissutigingnigtugssanik.
— ukiune måkunanerpiaK aggersuni-
lo ilungersordluta OKautsivut igdler-
sorniångikuvtigit pigdliutigissugssau-
vavut. uvagut nangmineK tamatumu-
nga akissugssauvugut.
inuiagtut pisussutivut
uvdlumikut mérKat inåsugtuarKat-
dlo OKautsivtinik atuinerat nåkariaru-
jugssuarsimavoK. tamåna inersima-
ssut amerdlanerit miserratigisinaugu-
ngilåt. uvdlumarne inunerup Kanga i-
nunermit avdlaunerulersimanera tu-
ngavigalugo amerdlasut OKarumåså-
put OKautsitigut ånaissat atorfigssa-
KartineKarungnaersimassut. taimåisi-
månginerale erssertarpoK påsinarsi-
gångat putut nutånik imerneKarsimå-
ngitsut. tamåna ajussårnaKaoK.
miserratigisinåungilarput OKautsivta
uvdluinarne inunerme atorfigssaKar-
nerat migdlisimångingmat. kalåtdlit
99,99 °/o-isa kalåtdlit OKausé inungu-
serissamigtut atorpait.
ima tagpitdlisineKartigissariaKångi-
lagut åma ima sångitsigilertariaKara-
ta OKautsivut — tåssa imåipoK: issor-
naitsumik kalåtdlisut oKalugsinauneK,
OKariartautsit nuånersut, piniarner-
ØNSKEK DE YDERLIGERE OPLYS-
NINGER . SEND DA BLOT KUPO-
NEN TIL DEN DANSKE IMPORTØR: ■
z
Automobilforretningen Ici A/S S
m s
afd. MASKINER ■
Glostrup - TU. (01) 96 19 00
mut tungassut oKauserpagssuit Små-
lo nunamut najugkavtinut nalerKutut
taiguterpagssuit — mérartavtinut inu-
sugtunutdlo atorfigssaKartitsissunut
ingerdlaterKigsinaunagit.
mérartavut inusugtutdlo taima ilior-
figinåsaguvtigit akitsugaKarfigiler-
tugssauvavut.
eskimut OKausé Alaskame, Canada-
me nunavtinilo atorneKarput. Alaska-
me Canadamilo atorneKarnere nunav-
tinisut tungavigigtigiungnaerput. ta-
måna tupingnångilaK, tåssame eski-
mut umåssuseKångitsutut maskinar-
ssuarmik sanarfineKaramik. tåukuna-
tut uvagutaoK tagpitdlisineKartigisa-
guvta kulturikut ånaissagssaK angi-
vatdlåsaKaoK.
ipitfkiartuårneKarput
uvdlumikut mérKat atuarfine ilini-
artitsineK pitsaunerpåmik ingerdlati-
niardlugo misiligtainerit akerdliler-
sorneKarsinåungitdlat. ukiune kingug-
dlerpiane misiligtagkatigut angussat
pitsaunerssåtut txkuarneKardlune uv-
dlumikut sapingisamik tamåkissumik
ingerdlatiniarneKalersoK téssauvoK
mérKat igdloKarfingmiut ukiune su-
jugdlerne pingasune KavdlunåtuinaK
atuartineKalernerat. sorunalume ta-
matuma nagsatarå kalåtdlisut atuar-
titsinerup akigineKarnera.
OKartoKartarpoK mérKat Kavdlunå-
tuinaK atuartitausimassut 4. klassep
ingerdlanerane — tåssa kalåtdlisut a-
tuartitauvfingmingne ukiume 'sujug-
dlerme — mérKasut avdlasut 1. klas-
semit kalåtdlisorsimassut atuvfarigti-
gilersinaussut, taimåitumigdlo ukiut
tåuko pingasut kalåtdlisorfigingisatik
ånaissaKarfiginaviångikait, ersissutig-
ssaorKajångilaroK mérKat OKautsinik
inunguserissamingnik atuisinaujung-
naerdlutik puigornigssåt. neriusaugut
— Kularnångilardlume — sujusingne-
russukut kingusingnerussukutdlunit
avdlatut atuvfarigtigilerumårtut.
apereutaussordle pingårneK atuar-
KLIP HER ■■■■■■■■■■i
SEND MIG UFORBINDENDE BRO-
CHURE PA SKI-DOO
NAVN: .....................
STILLING: .................
ADRESSE: .................
sinaunermmgilaK kalåtdlitdle OKausi-
nik atuisinaunermitdlune; taimåitu-
mik ukiut tåuko énaissaKarfiungitsu-
tut OKautigisavdlugit kukuneruvoK.
inunguseralugit OKauserissat erKortu-
mik atusagåine sujusingnerussukut o-
Kautigerigkåka pingitsorneKarsinéu-
ngitsut —: issornaitsumik kalåtdlisut
OKalugsinauneK, OKariartautsit aulaja-
ngersimassut, piniarnermut tunga-
agdl.: Isak Heilmann
ssut OKauserpagssuit åmalo nunamut
najugkavtinut nalerKutut taiguterpag-
ssuit — ukiune tåukunane atuarfiup
tungånit agtorneKéngiviséput; tåssa-
lo tåukorpiåuput uvdlumikut uvdlui-
narne OKalungnerme maKaissinarsile-
rérsut.
taima OKautsitigut kinguariartor-
nermut pissutaussut ilåtut pingårtutut
tikuarumavara atuarfingme kalåtdli-
sut atuartitsinerup ajornartorsiute-
Karpatdlårnera, tamatumalo pagsata-
risså: kalåtdlisortitsinerup nåmaginé-
ngitsumik uvdlumikut ingerdlåneKar-
nera. pissusigssaK enuisagpat atuar-
fiup ilungersordlune ajornartorsiut i-
kiorsivfiginiartugssauvå kalåtdlisut a-
tuartitsineK pitsångortitdlugo angner-
tusisitdlugulo. akerdlianigdle kalåt-
dlisut atuartitsineK ukiunik pingasu-
nik ikilisineKarpoK.
sumigdlunit umåssuseKångitsumik
misiligtainerme iluagtingisat erKai-
vingmut igeriåinaussarput, umåssusi-
lingnigdle misiligtainerme taimailior-
ieK akisunårneKarujugssuarsinauvoK.
sujuariångitsorsimavoK
ukiune kingugdlerne atuartitsiner-
me sujuariautit angussatdlo angner-
torujugssuput. Kavdlunåt iliniutait
faginut åssigingitsunut ikiutitut — i-
låtigutdlume iliniutitut — atorneKa-
lerput. iliniutit nutåt kalåliarKanut
ingmikut nalerKusagkat naKiterne-
Kartalerput. kalåtdlisut atuarnerme i-
liniutit 1934—39-mile atorneKalersut
nutarterneKaratik amerdlilerneKangå-
ratigdlo atorneKarput.
kalåtdlisut atuartitsinerme ajornar-
torsiutit pivdlugit kalåtdlisut iliniar-
titsissut nuimanerssaisa ilåt Atuarfit-
Ilagitdlume kingugdlerme agdlagka-
mine ima agdlagpoK: „uvdlumikut
grønlandskimik agdlagtariarssornerme
mérKat atorsinaussumik atautsimig-
dlunit soKångilagut". pissusiviussut
taimåitut tusardlugit avdlatut isuma-
liorneK ajornaKaoK: imaKauna tama-
tumunga akissugssaussut piåralutik
kalåtdlisut atuartitsineK sujuarsarniå-
ngikåt. atausiåkånigdlunime najorKU-
tariniagagssausinaussunik peKarsima-
galuarpat kalåtdlisut atuartitsissut ta-
marmik nalungilåt atorsinaussunik
mérKanut iliniutigssaKartitsinane pit-
saussumik kingunigssalingmigdlo atu-
artitsiniarneK KanoK ajornakusortigi-
SSOK.
kalåtdlisut iliniutigssaileKinerup
nagsatarissai tupiginagagssåungitsut
miserratigssåungitsutdlo ardlaliuput,
ajussårnarnerpåtdle ukuput: 1) ka-
låtdlisut soKutigingnigdluartunik atu-
REGARD
pflt Danmarkime tunineKar-
nerpårtåt nårtunigssamut nå-
pautipilungnutdlo igdlersQ- 1
tauvoK.
REGARD 1
Danmarks mest solgte
mærke 1
HYGIEJNE-GUMMI
— beskytter mod svanger- I
skab og sygdomme.
artitsissugssaileKineK, 2) atuartitsine-
rup nåmaginartumik ingerdlåneKå-
nginera, 3) mérKat inusugtutdlo nå-
maginångitsumik atuartineKarnermi-
kut kalåtdlisut iliniarnigssamik soku-
tigingnerKarnerat, kisalo mingneru-
ngitsumigdle 4) kalåtdlisortitsinerup
suliagssaKarnarpatdlårnera.
iliniartitsissup taerigkama „Atuar-
fit-Ilagitdlo“me agdlagkamine suju-
nersutigå ajornartorsiutit taima ang-
nertutigissut piårtumik migdlilerne-
Kåsagpata grønlandskimik fageKartut
pivfigssame tugdlerme atautsimitine-
KartariaKartut, kalåtdlisut iliniutit
sarKumersinaujumårtut pivdlugit OKa-
loKatigigsinauniåsangmata. tamåna
tapersersornaKaoK aussamutdlo pi-
viussungortiniarnigsså ilungersåtdlugo
norKåissutigissariaKarpoK.
aftenskolime handelsskolimilo
namaginarnerorKajaraluaKaoK mér-
Kat atuarfiåne kalåtdlisut atuartitsi-
neK taima amigartigerérdlunilo ang-
nikitsigerérmat inusugtut iliniagaKar-
figisinaussåine kalåtdlisut iliniartitsi-
neK nåmaginartutut tikuameKarsi-
naugaluarpat. påsinarpordle akissug-
ssaussut kalåtdlisut atuartitsinerup
tungåtigut KanoK iliuseKarniarusungi-
ssusiat tamatumunåkut ersserKigsar-
neKåinartoK.
Kalåtdlit-nunane atuarfeKarfiup u-
kiumortumik nalunaerutåne 1963-ime
naKitume 1961—62-ime aftenskolerne
handelsskolemilo atuartitsinerme fagit
timitdlo amerdlåssusé nalunaerssome-
Karsiméput.
aftenskolerne timit kalåtdlisut atu-
artitsinerme atorneKarsimassut timi-
nut Kavdlunåtut atuartitsinermut a-
torneKarsimassunut nalerKiussordlu-
git påsinarpoK niuvertoruseKarfingnl-
nas nunaKarfingnilo mingnerne ka-
låtdlisut atuartitsinerup Kavdlunåtut
atuartitsineK nagdlersorsinaugå. Kav-
dlunåtut atuartitsineK angnertuseru-
jugssuarsimavoK akerdlianigdle ka-
låtdlisut atuartitsineK Kangarnit pit-
saunerulersimångilaK ilame nåkariar-
simasorinardlune. igdloKarfit aften-
skolemik ingerdlatsiviusimassut ilait
ima angussaKarsimåput:
K’aKortume timit Kavdl. 129 kal 24
Nungme timit 227 34
Manitsume timit 54 0
Sisimiune timit 0(?) 25
Ausiangne timit 116 0
K’utdligssane .... timit 111 69
K’eKertarssuarme . timit 28 29
aftenskolerne kalåtdlisornerme ti-
mit pigssarsiarineKarsimassumininguit
Kimerdloråine nautsorssutigissari a-
KarpoK timit ilarpålugssue Kavdlunåt
kalåtdlisut iliniarniartut atugarisima-
gait; taimåitumik ingassagtajårineru-
sångilaK OKaråine igdloKarfingne af-
tenskolerne inusugtunut kalåtdlisor-
titsineKångitdluinartoK. taima sångit-
sigineK sångitsigissariaKarnerdlo pi-
ssutigssaKångingmat igdlersorneKarsi-
nåungilaK akiorniartariaKardlunilo. i-
sumaitsuneruvatdlåsaKaoK isumaKé-
savdlune aftenskolerne kalåtdlisut a-
tuartitsineK angnertusarneKarsinåu-
ngitsoK — inusugtut nangmingneK
faginik atuarusutamingnik Kinerdler-
tarnerat pissutiginardlugo.
handelsskolene nutåungitsune må-
nåkut atorungnaertune pissutsit pit-
saunerungeKaut. fagit sut lærlingit i-
liniåsagait aulajangerigaussarput. tå-
ssanitaoK kalåtdlisut iliniartitsineKå-
ngivigsimavoK:
Kavdl. kal.
K’aKortume timit 36 0
Nungme timit 115 0
Manitsume timit 60 0
Sisimiune timit 198 22
K’utdligssane . . . . timit 53 0
K’eKertarssuarme . timit 64 0
ajussårnarnerussordle tåssa han-
delsskolekursusime nutåme 1964-ime
ukiåkut Sisimiune autdlarnersume ku-
kuneK tamåna årKingneKarsimå-
ngingmat. Kåumatine pingasune atu-
arfiussarfigssane soruname Kavdlunå-
tomeK kisalo tulugtorneK iliniarne-
Kartartugssat ilagåt. kalåtdlisorner-
dle nåmik. ersissutigåra tamåna kuku-
nerinausimångitsoralugo.
mérKat atuarfiåne kalåtdlisut atu-
artitsinerup namaginångissusia pissu-
tåusavdlune nåmagkaluarpoK inusug-
tunut kalåtdlisut atuartitsinerup ilu-
ngersutumik ingerdlåniarneKarnigsså-
nut. Kavdlunåt ukiune Kulingiluane
Kulinilunit OKautsitik iliniarérdlugit
agdlangnigssait ilikarsinåussångigpa-
tigit kia ilimagisinauvå kalåliarKat
ukiune sisamåinarne OKautsimik ag-
dlangnigssait ilikarsinaugait? mérKat
atuarfiata kingomagut iliniarfingnik
åssigingitsunik Danmarkimisut ilini-
arfigssauteKartiginginavta inusugtu-
nut iliniarfiusinaussut sivikikaluit-
dlunit kalåtdlisornermik ilaKartitar-
nigssåt kigsautiginaKaoK anguniarta-
riaKardlunilo.
atuagkat merarsiutit
„Atuarfit-Ilagitdlo“me 1962 nr. 3-me
skoledirektøre atuagkanik naKiterisit-
sissarfik pivdlugo ima agdlagpoK:
„.. naKiterisitsissarfiup atuagkat
Kavdlunåtut mérarsiutit piuminarsag-
kat nugtertikumaneK ajormagit pissu-
tauvoK mérKat ilarpagssuisa igdloaar-
fingmiunerussut atuarfik Kimagtinago
Kimarérunikulunit Kavdlunåtut atuar-
sinangorérsimåsangmatigit.. “ tauva
nangigpoK: „naKiterisitsissarfik ajora-
luartumik mérKat ukiuinut nalerKU-
sagkanik naKiterisitsisinåungilaK".
„igdloKarfingmiunerussut". Kanor-
me igdloKarfingmiungitsut? — 1962-i-
me Kalåtdlit-nunane mérKat atuartut
katitdlutik 5682-iuput, tåukunångalo
3262-it igdloKarfingmiuvdlutik. tåssa
imåipoK niuvertoruseKarfingmiut nu-
naKarfingnilo mingnerussormiut 2420-
usimåput.
Nungme — mérKat Kavdlunåtut a-
tuarsinaulernigssamut pikorigsardlu-
arsinauneruvfiåne — iliniartitsissusi-
magama nalungilara igdloKarfingmiut
atuartuisa ilarpagssue Kavdlunåtut
mérarsiutinigdlunit atuarsinauleratik
atuarfik Kimåtaråt.
tåssa imåipoK: naKiterisitsissarfiup
kalåtdlisut mérarsiutinik naKiterisit-
siumånginermigut kalåtdlit mérartai-
sa agfaisa atuagagssaKångivingnerat
ikiorsertariaKångitsutut issigå. taimai-
liornikut mérKat Kavdlunåtut atuar-
sinaulernigssamut pivfigssarsisimå-
ngitsut erKorneKarnerat angisorujug-
ssuvok. påsissåka maligdlugit naKite-
risitsissarfiup isuma tamåna sule au-
la jangiusimavå.
mérKat atuarnermik (kalåtdlisut
Kavdlunåtutdlunit) nuånarissaKalersi-
niåsaguvtigit pingårtorujugssuvoK o-
Kautsinik påsisinaussåinik atuagagssa-
Kartisavdlugit. atuagkat kalåtdlisut a-
tuartunit angnerinåungitsunit atuar-
neKarsinaussut — Nungme seminaria-
me iliniartut suliarisimassait — niu-
vertoruseKarfit angnerit ilåne iliniar-
titsissussup Kavdlunåp OKautigai Ka-
noK mérKat nuånarivdluinartigigait,
Kanordlo atuagkanik sule amerdlane-
russunik perusugtigigaluartut. — au-
ssane pingasune Kujatåne savaute-
Karfilingme angalaorångama påsissar-
para niuvertoruseKarfingmiut nuna-
Karfingnilo mingnermiut mérartait a-
tuagagssausinaussunik KanoK norKai-
tigigaluartut, norKaissutdle Kujatå-
miuinaugunångitdlat. månåkutdle pi-
ssutsit ingerdlaterKinåsagpata maKai-
ssissat nauk mérKat peroriartorneråne
pingitsorneKarsinåungitsut tåkutingi-
såinåsåput.
kåtuvfik udvalgilunit
OKautsivut sumiginarneKarput. ine-
riartornerme såkugssat pitsaunerssåt
iliniarKuneKångitsutut mérKanitdlo a-
tuarneKarKuneKångitsutut tunuarsi-
matiniarneKarput.
kalåtdlit agféinait pinagit tamaisa-
le åssigikånersumik sulissuniåsagåine
ingerdlatat uvdlumikut ingerdlåne-
Kartut éssinge ukiunilo tugdlerne i-
ngerdlåneKartugssat åssigingitsunik
soKutigissagdlit tamarmik OKauseKar-
figissardlugitdlo suniuteKarfigissarta-
riaKarpait.
kåtuvfingmik imalunit udvalgimik
kalåtdlit OKausisa sumiginariarneKar-
tarnerånik — sordlo agdlautigissame
erKartorneKartut åssinginik — pisso-
Katsailiuissugssanik pilersitsissaria-
KarsorinarsivoK. OKautsivta kulturi-
kut pisussutitut erdligissariaKagkatut-
dlo pårineKarnigssånut sulissutiging-
nigtusaoK. kalåtdlit pissusinik ilisima-
tutut misigssuissut udvalgiata (Ud-
valgit for Samfundsforskning i Grøn-
land) sujunersutånut —: atuagkat
kalåtdlisut amerdlanerussut naKiter-
neKartariaKartut, taimailiornikut ka-
låtdlit inuiagtut ataKatigingnerat pit-
sångorsarneKangåsagaluarmat, — pi-
viussungortitsiniainermut sujunersui-
ssuvdlunilo tapersersuissusaoK.
kåtuvfiup imalunit udvalgip tai-
måitup pilersinigssånut uvagut nang-
mineK pissugssaugavta ikioKatiging-
niarta.
iliniartitsissoK
Isak Heilmann.

M
ST"<
p*rs
- det ideelle
befordringsmiddel
i snerigt terræn

11
Enkel, robust konstruktion, god plads til 2 personer, pålidelig totakts-
motor, startsikker selv ved meget lave temperaturer, let at betjene og
manøvrere, tophastighed 40 km i timen.
Pris kr. 6000,- excl. fragt. Reservedele fil kr. 500,- inkluderet I prisen.
Anvendes f. eks. af militær, redningskorps, læger m. v. bl. a. i Norge,
Sverige, Canada og Østrig — kort sagt alle lande med bjergfuldt terræn
og sne.
- aputeicardluar-
tartume angatdlat
nalerxutoK
Kajangnaitsumik sanåK mardlungnut inigssalik, tutsuviginartumik totakf-
imik motorilik, fssigkaluatdlarångatdlunit autdlartikuminartoK, ingerdla-
nera aKuneralo pissarltsoK, angnerpåmik akunermut 40 km ingerdlasf-
naussoK.
akla kr. 6000, nagsiunera lléngunago, kingorårflgssal 500 kr. nallgdllf
aklanuf iléngtineKarsimépuf.
aforneKartarpoK sordlo sékutunit, ånåussiniartarfunif nakorsanit avdlanit-
dlo Norgeme, Sverigime, Canadame Østrigimilo, tåssa nunane tcåicar-
tune aputeKardluartartune tamane.
18