Jökull

Ataaseq assigiiaat ilaat

Jökull - 01.01.2010, Qupperneq 44

Jökull - 01.01.2010, Qupperneq 44
Brandsdóttir et al. Fault plane solutions are consistent with both strike-slip and normal earthquakes being generated by oblique movement with respect to the 103◦ spreading direction from NUVEL-1A but perpendicular to vol- canic fissure swarms within the Reykjanes Peninsula Rift Zone and the Western Volcanic Zone. Acknowledgements Ingi Þ. Bjarnason, Birgit Ruff, Indíana Elín Ingólfs- dóttir, Magnús Pálsson and Rögnvaldur Magnússon helped install and maintain the temporary SISZ2008 network. Janet Key and Nigel Woodcock provided helpful advice and Andrew Feldhaus helped with Fourier transforms in Matlab. Páll Einarsson made his surface fault location data available and Guð- rún Gísladóttir, Icelandic Meteorological Office, pro- vided wind recordings from automated weather sta- tions within the survey region. Generic Mapping Tools (Wessel and Smith, 1991) were used to pro- duce the figures. Reviews by Kristín Vogfjörð and an anonymous reviewer improved this paper. ÁGRIP Í kjölfar jarðskjálftanna við Ingólfsfjall og Hvera- gerði, þann 29. maí 2008 voru ellefu færanlegir jarð- skjálftamælar settir upp á svæðinu. Nýtt forrit (CMM) var notað til að greina og staðsetja jarðskjálfta sem skráðir voru á færanlegu stöðvarnar sem og þrjár SIL- stöðvar (1., 3. og 4. mynd). Forritið staðsetti alls tæplega 20 þúsund skjálfta á tímabilinu 30. maí til 2. júlí, þar af voru 7846 jarðskjálftar með reiknaðri staðsetningaróvissu innan við 1 km í lárréttu plani og 2 km í dýpi. Flestir eftirskjálftanna liggja eft- ir vesturjaðri Ingólfsfjalls og Reykjafjalls (Kross) við Hveragerði (5. mynd), á upptakamisgengjum Mw ≥6 skjálftanna. Eftirskjálftar við vesturjaðar Ingólfs- fjalls spanna um 13 km NS, en vestara misgengið við Reykjafjall nær 17 km lengd. Flestir eftirskjálftanna raða sér norður og suður af upptökum meginskjálft- anna. Einnig var töluverð virkni á AV belti vestur um Ölfusið. Upptakadýpi eykst til suðurs, frá 3–5 km til 8–9 km (6. mynd). Þéttara stöðvanet gefur aukna nákvæmni í dýptardreifingu skjálftanna (5., 6. og 7. mynd). CMM staðsettir skjálftar á minna en 3–4 km dýpi liggja allt að 500 m vestar en SIL staðsetning- ar með sama hraðalíkani (7. og 8. mynd). Hliðrunin er í samræmi við niðurstöður GPS-mælinga á svæð- inu (Decriem og fl., 2010) sem og sprungumyndun á yfirborði, rétt vestan Ingólfsfjalls. CMM staðsetning- arnar með þremur mismunandi hraðalíkönum af Suð- urlandi gáfu ekki marktæk frávik. Brotlausnir 123 skjálfta gefa til kynna hægri-handar sniðgengishreyf- ingar á NS-lægum misgengjum (9. og 10. mynd) eft- ir vesturjaðri Ingólfsfjalls og Reykjafjalls (5. mynd). Ás mestu togspennu liggur nálægt 138 gráðum, þvert á sprungureinar Vestara gosbeltisins. Nokkrar brot- lausnir hafa siggengisþátt sem bendir til gliðnunar- hreyfinga samhliða sniðgengishreyfingunum. Flestar þeirra eru á afmörkuðu svæði við Hjalla í Ölfusi og norðan Hveragerðis. Jarðhitavirkni er á báðum þess- um stöðum. Um 40 litlir forskjálftar mældust á SIL stöðvum Veðurstofunnar fyrir aðalskjálftann kl. 1645 þann 29. maí, sá stærsti Mlw=3.5 kl. 1441. Fjöldi eftirskjálfta er mestur fyrstu dagana en dvínar síðan hratt með tíma (2. og 11. mynd). Þar sem stöðvarnar voru settar út í flýti var frágangur þeirra ekki nægi- lega vandaður til þess að útiloka vindsuð og önnur umhverfisáhrif. Daglegur fjöldi staðsettra smáskjálfta endurspeglar því bæði skjálftavirknina sem og vind- styrk á svæðinu. Í kjölfar meginskjálftanna urðu tugir skjálfta Mlw3–4.75 á vestara misgenginu en einung- is nokkrir á austara misgenginu og þar austuraf (12.– 16. mynd). Þessi hegðun endurspeglar sögulega þró- un landskjálfta á þessu svæði þar sem virknin hefur hlaupið til vesturs. REFERENCES Antonioli, A., M. E. Belardinelli, A. Bizzarri and K. S. Vogfjord 2006. Evidence of instantaneous dynamic triggering during the seismic sequence of year 2000 in south Iceland. J. Geophys. Res. 111, B03302, doi:- 10.1029/2005JB003935. Árnadóttir, Th., H. Geirsson and P. Einarsson 2004. Co- seismic stress changes and crustal deformation on the Reykjanes Peninsula due to triggered earthquakes on June 17, 2000. J. Geophys. Res. 109, B09307, doi:10.1029/2004JB003130. Árnadóttir, Th., S. Jónsson, F. F. Pollitz, W. Jiang and K. L. Feigl 2005. Postseismic deformation fol- lowing the June 2000 earthquake sequence in the 44 JÖKULL No. 60
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192
Qupperneq 193
Qupperneq 194
Qupperneq 195
Qupperneq 196
Qupperneq 197
Qupperneq 198
Qupperneq 199
Qupperneq 200
Qupperneq 201
Qupperneq 202
Qupperneq 203
Qupperneq 204
Qupperneq 205
Qupperneq 206
Qupperneq 207
Qupperneq 208
Qupperneq 209
Qupperneq 210
Qupperneq 211
Qupperneq 212
Qupperneq 213
Qupperneq 214
Qupperneq 215
Qupperneq 216
Qupperneq 217
Qupperneq 218
Qupperneq 219
Qupperneq 220
Qupperneq 221
Qupperneq 222
Qupperneq 223
Qupperneq 224

x

Jökull

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Jökull
https://timarit.is/publication/1155

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.