Mímir - 01.06.2007, Qupperneq 67

Mímir - 01.06.2007, Qupperneq 67
Nedelina Ivanova Eru fæturnir komnir út úr skápnum? Um kynóákveðni no.fótur í nf. og þf.ft.m.gr. í aldanna rás 1. Inngangur Að vera eða ekki vera ... hinsegin?1 Þetta er spurningin sem nafnorðið fótur hefur staðið frammi fyrir í aldaraðir. Það að geta ekki ákveð- ið sig í hvaða kyni það ætti að vera í nf. og þf.ft.m.gr. hefur verið daglegt amstur fyrir orð- ið frá tíma forníslensku til nútímaíslensku. I þessari grein verður gefið yfirlit yfir þró- un no.fótur í nf. og þf.ft.m.gr. í aldanna rás en sérstök áhersla verður lögð á notkunina í þol- falli. I öðrum kafla er sagt frá því í stuttu máli eftir hverju nafnorð flokkast í beygingarflokka og gerð stutt grein fyrir beygingarflokki rótar- nafnorða þar sem no. fótur á heima. I þriðja kafla eru málfræðirit skoðuð og er gerð grein fyrir því hvernig flokki rótarnafnorða hefur ver- ið lýst, með sérstakri áherslu á no.fótur. Orða- bækur verða skoðaðar í kaflanum og einnig textabútar samhliða þeim.Tilgangurinn er að sýna hvernig þessu nafnorði hefur verið lýst í orðabókum í gegnum árin og síðan hvernig það hefur verið notað á mismunandi málstigum. I næstsíðasta kaflanum, þeim íjórða, eru tilgátur settar fram sem gætu varpað ljósi á það hvers vegna no. fótur sýnir tilhneigingu til þess að 1 Grein þessi er unnin úr námsritgerð í sögulegri orð- myndunar- og beygingarfræði sem höfundur skrifaði veturinn 2004 undir leiðsögn Guðrúnar Þórhallsdótt- ur og nefnist Um þróun orðanna fótur ogfingur í nf. og þf. fleirtölu í aldanna rás. verða kvenkynsorð þegar það er notað í þf.ft.m.gr. Greininni lýkur með samantekt í fimmta kafla. 2. Almennt um beygingarflokka og rótarnafnorð Nafnorð voru flokkuð í beygingarfloklta (sbr. Iversen 1994:44-45) eftir stofnviðskeytum í nf.et. á tíma frumnorrænu. Flokkarnir heita eftir þessum tilteknu stuttu stofnviðskeytum en sum þeirra, t.d. -a-, -i- og hafa fallið brott við Stóra brottfall. Þannig er t.d. físl. armr í a- stofni af því að viðskeytið hefur verið -a- á frumnorrænum tíma: (1) RÓT VSK. ENDING frnorr.nf.et. *arm a r Æ-stofn frnorr.nf.et. *gast i r f-stofn frnorr.nf.et. *sun u r «-stofn frnorr.nf.ft. *geb and ír nd-stofn frnorr.nf.et. *jot b r rótarnafnorð/aðrir s amhlj óð as tofnar Nafnorðið fótur hefur ekki haft viðskeyti í fornu máli og er þess vegna rótarnafnorð. Nafnorðum er skipt í tvo meginflokka, sérhljóðastofna og samhljóðastofna, eftir því hvort sérhljóð eða sam- hljóð er í stofninum. Til samhljóðastofna heyra meðal annars nafnorð sem höfðu ekkert viðskeyti, eins og no. fótur, þ.e. ekkert viðskeyti fór á milli rótarinnar og endingarinnar og endingunni var bætt beint við rót orðsins í karlkyni og kvenkyni: 65
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148

x

Mímir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Mímir
https://timarit.is/publication/1937

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.