Fróðskaparrit - 01.01.1982, Qupperneq 103

Fróðskaparrit - 01.01.1982, Qupperneq 103
Om det faroiska ordet baraldur 111 findes og paa Bordøen, og har før været i temmelig Mængde i Kirkebøe. Man bruger den at røge Kjød med.« (N. Djur- huus’ utgava 1976, s. 152.) Ordet eini(r), som av Svabo rim- ligen skulle ha skrivits Ajni(r), forekommer inte i hans Ind- beretninger. I Dictionarium Færoense, 1, som innehaller Svabos ordmaterial fran olika handskrifter och som gavs ut 1966 av Christian Matras, finns emellertid bade Aini n. ‘Enebærtræ, juniperus’ och Bearaldur m. ‘Enebærlyng, Enebær-Riis, juni- perus, frutex juniperi communis’. Dessutom anfors samman- sáttningarna Ajnibeer och Ajnubeer. I sin ofullbordade Føroysk orðabók (Tórshavn 1905—09) anfor A. C. Evensen dels baraldur m. ‘Enebærbusken’, dels einir m. ‘Enebærtræ’ och dessutom sammansáttningen einiber ‘Enebær’. I en del botaniska arbeten forekommer helt naturligt upp- gifter om enens benámningar. E. Rostrup anfor 1871 Bearaldur (sannolikt efter Svabo) i Færøernes Flora.2 — I Botany of the Færoes, 3, 1908 meddelar Gazet Patursson (s. 864 ff.) en for- teckning over »popular plant names from the Færoes«. Flan anfor dár bade baraldin (obs ordformen!) och einir som namn pá Juniperus communis. — I en tidig lárobok i botanik, R. Rasmussens Plantulæra, 1910, heter det om baraldur: »Tað er sama slagið, sum hini norðurfólkini nevna: eini ella einiber- trx« (s. 79). I frága om ordets bojning ár forf. inkonsekvent. Flan skriver: baraldursflokkurin (s. 22), baraldaflokkur (s. 78) och baraldarnir (s. 78), alla tre gángerna i betydelsen ‘barrtrád, Coniferæ’. — I en artikel 1921 skriver R. Rasmussen: 1 mónum finna vit nú mongd av Baraldi, greinar upp til armstjúkt, meðan hann er sjáldsamur at raka við oman á« (‘nere i torven finner vi nu mángder av en, grenar upp till armstjocklek, medan det ár sállan man tráffar pá den ovanpá’). En liknande uppgift lámnar Mikkjal Dánialson á Ryggi i sin Landalæra, 1926, s. 60: »viðjurnar í mógvi eru baraldarøtur« (‘vidjorna i torven ár rotter av en’). — I sina báda arbeten om fároiska váxtnamn3 anfor R. Rasmussen baraldur och baraldin, den senare ordformen uppenbarligen efter G. Patursson, som sam-
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114

x

Fróðskaparrit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.