Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1903, Qupperneq 64

Skírnir - 01.01.1903, Qupperneq 64
Stjórnarbylting í Serbíu 6« velja bróður hennar til ríkiserfingja eftir sig. En til þessa þurfti sam- þykki þingsing. Konungur vissi, að þingið mundi þessum ráðum mót- fallið. Hann rauf þá þingið vorið 1903 og hugsaði sjer að setja það þannig saman næst, að hann hefði sitt mál fram. Yoru menn hræddir um, að honum mundi ætla að takast það, en til þess að afstýra því var samsæri myndað. Eyrir því gengust foringjar úr hernum og vsr þar einna fremstur í flokkí Mascliin ofursti, mágur Drögu drotningar af fýrra hjónabandi. Hafði Alexánder konungur jafnan átt litlum vin- sældum að fagna af hersins hálfu, enda ætíð látið sjer lítið um hann hugað. Það var nú áform samsærisrnanna, að reka Alexander konung frá völdum, en fá þau aftur i héndur Pjetri syni Alexanders Kara- georgssonar, þcss er rekinn var frá ríki 1868. Pjetur var alinn upp í Austurriki, en hafði nú um mörg ár búið í Genf í Sviss. Þangað sendu samsærismenn og spurðu Pjetur, hvort hann vildi þiggja kon- ungdóm i Serbíu, en heita um leið frjálslegri stjórnarskrá. Pjetur hjet góðu um hvorttveggja. Þegar samsærismenn fengu svör hans rjeðu þeir atför að Alexander konungi. Konungur hafði nokkrum dögum áður verið aðvaraður um, að set- ið Væri á svikiáðum við hann, og var hann því vár um sig. Hann hrétti sjer ekki út úr höllinni og hafði þar lífvörð um sig, 100 menn. Kvöldið 10. júní söfnuðust samsærismenn saman í veitingahúsi einu í höfuðborginni. Þá var alt, undirbúið til stórvirkjanna. Kl. 11 um kvöldið dundi við fallbyssuskot úti í borginni; það var merki samsærÍ3- manna. Eylltust nú göturnar hermönnum og þustu þeir til konungs- hallarinnar, því herinn var allur á valdi sámsærismanna. Þangað var og ekið fallbyssum. Svo er sagt, að yfirforingi lífvarðar konungs, Naumowitseh ofursti, væri á bandi samsærismanna og opnaði fyrir þeim. Þó sló 1 bardaga þegar inn kom og fjellu þar margir af varð- mönnum konungs og hallarþjónum. Þau konungur og drotning héyrðu hávaðann og grunaði, hvað um var að vera. Elýðu þau þá inn í leyni- klefa, Bem gerður var í hallarvegginn inn úr baðherbergi konungs, og l'öldust þar. Þegar samsærismenn höfðu yfirstigið varðmenn konungs, rjeðust þeir á svefnherbergisdyr hans og brutu þær upp með sprengi- tundri. Hafði Naumowitsch ofursti visað þeim veg þangað, en beið nú bana af sprenginguntii. í sVefnherberginu gripu samsærismenn í tómt; leituðu síðan i fullar tvær stundir hátt og lágt í höllinni, en fundu hvergi konung og drotningu, Þá náðu þeir í einn af konungs
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.