Fylkir - 01.01.1919, Qupperneq 84

Fylkir - 01.01.1919, Qupperneq 84
84 FYLKIR. Norðmenn, a/2.þess að kallast riki, meðan hér er einginti ko ungur, né miklir fjársjóðir, né varnarvirki eða varnarlið, se verndi réttindi manna og heiður þjóðarinnar. Spánska veikin. Geigvænleg veiki, kölluð inflúenza, þ. e- a’ * kveftegund illkynjuð, barst til Reykjavíkur seint í október og ersa® að bæjarbúa hafi lagst í henni. Yfir 300 manns hafa “a Einna nafnkunnastir meðal þeirra eru þessir: Rithöf. GuU ^ Magnússon (Jón Trausti), Jón Kristjánsson lögfræðingub ^ Torfhildur P. Holm, eitt hið merkasta og bezta söguskáld lands, tvær dætur Matthíasar skálds Jochumssonar (Elín og Herdl báðar giftar. Blöðin segja 6 milliónir dána úr henni. . a Hinn 12. okt. síðastl., nálægt hádegi, byrjaði Katla að &° og hélt 'gosið áframj fram yfir miðnætti, og orsakaði jökulh' ^ mikið, sem gerði talsvert tjón og flutti sand með sér, mikinn, að þurt varð 2 km. út frá landi. Öskufall talsvert slU uðfr' ána anlands. Héðan frá Akureyri sá bjarma af eldinum, á s himni, milli 9 og 12 um kvöldið, og öskufall var hér á rna'.‘s’j. dagsmorgun svo mikið, að sporrækt var á götum, en öskun11 ur í lofti. . Sveitirnar kringum Kötlu biðu mikið tjón,. bæði af öskufa^' vegna jarðskjálfta. Æsktu bændur þar, að mega flytja hesta s . af landi burt, en ræðismaður Breta í Reykjavík leyfði það e ^ Landstjórnin gerði samt nauðsynlegustu ráðstafanir til ÞesS hjálpa þeim, sem fyrir tjóni urðu. a Væri ísland mannmargt land, þá væri ekki úr vegi að ^ hvernig bezt mætti verjast eldgosum og landskjálftum, °& ^ má vera að stórþjöðir heimsins gæfu því einnig ineiri gaun1 þær gera nú, og meiri en þær gefa því, að finna upp morðv og útbúa herskip. Regar semni alda menn lesa sögu þessara tíma, mun P j blöskra dýrsæði þeirra þjóða, sem hafa varið 300 til 400 þúsU milliónum króna á 4 árum til þess að kúga, niðurlægja og ur
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113

x

Fylkir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fylkir
https://timarit.is/publication/182

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.