Náttúrufræðingurinn

Ukioqatigiit

Náttúrufræðingurinn - 1940, Qupperneq 49

Náttúrufræðingurinn - 1940, Qupperneq 49
NÁTTÚRUFRÆÐINGURINN 41 Því hefir verið haldið fram að grágrýtið, sitt hvoru megin Bárð- ardals, væri misgamalt, en rökin, er sú skoðun byggist á, fá ekki staðizt gagnrýni, eins og ég hef sýnt fram á, á öðrum stað (óprentuð ritgerð). Hinsvegar komst Thoroddsen að þeirri nið- urstöðu, að um sömu grágrýtismyndunina væri að ræða beggja megin Bárðardals og er það í samræmi við mínar niðurstöður. 0 10 20 30 km 2. mynd. Þverskurður frá Fnjóskadal til Þeistareykja. Hlutföll milli lengd- armáls og hæðar 1: 2.5. Strikað: Hallandi eða lárétt grágrýtislög. Punkta- línur tákna að athuganir vanti. Punktarnir i Lambafjöllum og Bæjarfjalli tákna móberg. Lóðrétt strik sýna hvar missig hafa orðið. Grágrýtinu má nú fylgja eftir austur á Lambafjöll, þar sem það hvílir ofan á móbergi. í austurhlíð Lambafjalla er mjög greini- legt brotsár og hefir landið fyrir austan sigið um að minnsta kosti 400 m en þó sennilega nokkru meir. Þegar maður stendur uppi á Lambafjöllum sér maður austur yfir víðáttumikla flatneskju, sem nær allt austur að Hólsfjöll- um, suður að Vatnajökli og niður að Axarfirði, en upp úr flat- neskjunni rísa nokkur há og þverhnýpt fjöll eins og Bláfjall og Herðubreið, sem neðst eru úr móbergi, en efst úr grágrýti, eða með öðrum orðum eins byggð og Lambafjöll. Af því, sem sagt var um Lambafjöllin, er það greinilegt, að fyrrnefnd fjöll eru stólpar, sem staðið hafa eftir er landið seig í kring og myndaði flatneskjuna. Það er einnig ákaflega senn.- legt, að grágrýtið ofan á þessum fjöllum sé beint framhald af grágrýtinu ofan á Lambafjöllum eða sama myndunin. Það lítur þannig út fyrir, að hið gamla grágrýti hafi sem ein heild þakið bæði mikinn hluta fornbasaltsins og móbergsins og enda þótt rannsóknir vanti enn frá Vestfjörðum og Austfjörðum má telja líklegt, að grágrýtið hafi upphaflega þakið allt landið, langt út fyrir núverandi strendur þess. Nú hafði ég að framan haldið því fram, að grágrýtið á Mið-
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108

x

Náttúrufræðingurinn

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Náttúrufræðingurinn
https://timarit.is/publication/337

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.