Ársrit Nemendasambands Laugaskóla - 01.01.1933, Qupperneq 49

Ársrit Nemendasambands Laugaskóla - 01.01.1933, Qupperneq 49
47 ríki í rústir. Hjarðþjóðir af semitiskum uppruna herjuðu landið og lögðu það undir veldi sitt. En minn- ingin um forna frægð, forn trú og forn menning söfn- uðu þreki Egypta til nýrrar uppreisnar. Ofarlega í Níldalnum reis nýtt egypzkt ríki með Þebu fyrir höf- uðborg, og þetta nýja ríki varð sigursælt í viðureign- inni við hina erlendu yfirgangsseggi. Til þess að þjóð- in yrði sem sterkust í baráttu við óvinina, var allt skipulag hennar sveigt undir sterkan heraga. Með sínum skipulagsbundnu herskörum fóru hinir egypzku herkonungar Totmes I. og Totmes III., Amenofis II. og Amenofis III. sigurför eftir sigurför. Ríkið náði langt upp í Núbíu og norður að Litlu-Asíu. Auðurinn barst að úr öllum áttum frá sigruðum þjóðum og á- nauðugum skattlöndum. Herinn var sverð og skjöldur ríkisins út á við og hann hélt uppi aganum inn á við. En með valdinu einu saman verður sterkt ríki aldrei byggt upp. Styrkur egypzka ríkisins var í því fólginn, að það var líka trúarríki. Við hlið hermannanna stóð önnur stétt a. m. k. jafn voldug þeim, prestarnir, sem kenndu fólk- inu læknisráð við öllum meinum líkamlegum og and- legum, vörðuðu veg þess til annars lífs og kunnu svo marga óskiljanlega töfra, að allir hlutu að lúta þeim með lotningu. Við þessu ríki tók Amenofis IV. um 1375 árum fyr- ir Kristsburð. Hann var sonur þess faraós, sem ef til vill hefur verið voldugastur allra faraóa í Egypta- landi, Amenofis III. Enn eru til bréf frá skattkonung- um Amenofis III. í Sýrlandi, þar sem þeir kalla hann »guð sinn«, »andardrátt lífs síns« og þeir tala um, »að kasta sér fyrir fætur honum sjö sinnum á kviðinn, sjö sinnum á bakið« og kalla sjálfa sig »jörðina sem þú treður fótum«, »duftið undir skónum þínum«, »fót-
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126

x

Ársrit Nemendasambands Laugaskóla

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Ársrit Nemendasambands Laugaskóla
https://timarit.is/publication/871

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.