Bibliotheca Arnamagnæana - 01.10.1960, Blaðsíða 24
12
tyda på att denna enskilda hs står narmare moderhs an de ovriga hss i
gruppen, åven vid jåmforelserna mellan grupperna i deras helhet.
Vid redovisningen av hur olika låsarter fordela sig mellan de enskilda
hss och hs-grupperna kan man gå två vagar: 1) man kan borja med de
enskilda hss: s låsarter och dårefter gå till de for två hss gemensamma,
till de for mindre grupper gemensamma, till de for huvudgrupperna
gemensamma låsarterna och (i detta fail) sist till frågan om alla pap-
pershss: s forhållande till den fullståndiga pergamentshs; 2) den omvånda
vågen, då man borjar med att utreda frågan om det for alla hss gemen-
samma gentemot pergamentscodexen och dårefter overgår tillresp. huvud-
grupper, undergrupper och enskilda hss. Hår har den senare metoden
anvånts, dels emedan den primåra frågan om pappershss: s ev. textkri-
tiska relevans på så sått behandlas forst, dels emedan detta arbetssått
torde vara det for låsaren låttast foljbara.
En undersokning som denna, vilkens forstå syfte år att utrona, huru-
vida de undersokta hss återgå på en viss pergamentscodex eller icke,
har en fordel dåri att det finns en fast jåmforelsepunkt i denna
codex. Naturligtvis ligger också en fara i detta, nåmligen att man (som
nåstan alltid vid filologiska undersokningar) kommer att lågga alltfor
stor vikt vid likheterna och på så sått genom sjålva jåmforelsemetoden
har en benågenhet att soka framkonstruera slåktskap i så stor utstråck-
ning som mojligt. Man måste dårfor ta stor hånsyn till de olikheter
man finner och ge såvål dem som likheterna en grundlig och kritisk
behandling.
Vid reproduceringen av pappershss:s text ha vissa normaliseringar
av ortografien gjorts. Så ha exempelvis alla egennamn fått stor begyn-
nelsebokstav, och andra ord med stor begynnelsebokstav inne i texten
återges med liten. Vissa bokstavstyper ha fått utgå, t.ex. kapitålerna,
vilka i forekommande fali (i ett fåtal hss) ersatts med enkel eller dubbel-
skriven gemen bokstav eller versal. Bokstavstyperna å och å återges
båda med å och typerna 6 och o återges båda med o. Vissa bokstavstyper
med punkter eller streck som diakritiska tecken ovanfor ha fått utgå
(t. ex. u, v och y med två punkter eller streck over). Det kan påpekas,
att det ofta i vissa 1600-talshss år svårt att skilja mellan y med två
prickar over och i + j. Skrivningen av långt z'-ljud (ur gammalt långt i
eller y) har varierat mellan dessa två beteckningar. Bokståverna i och j
med två punkter over återges med endast en punkt over. Typen g återges