Bibliotheca Arnamagnæana - 01.10.1960, Blaðsíða 116

104
21-22 i 102 utgora n:r 23 i 119. Den latinska texten i n:r 36 i 102 avviker
också något från motsvarigheten i 119. I den senare står således habetur
istf. håbet och efter virum foljer ordet seqvitur. Vidare stå orden argu-
mentum longe over raden och i marginalen.
Att texten ur Harå. i den ena av de två hss 102 och 119 år avskrift
efter den andra år tåmligen såkert, men den korta text det hår gålier
låmnar inget klart svar på frågan vilken hs som år forlaga for den andra.
Se hårom s. 176.
8. Sthlm, papp.fol., n:r 97.
Hs 97 innehåller, forutom många andra islåndska texter i svensk
oversåttning, också en translation av Harå. Denna står på s. 113v-154r
och har overskriften “Ur Holmveria sagan“. Ett prov på denna text ges
hår genom ett avsnitt från borjan och ett från slutet av oversåttningen1.
Cap. I. Om Hordur och Holmweriarnas herkomst samt deras forfader och flycht
ur Norige undan kong Haraids wåldsamhet.
J konung Haraiders harfagras tid, blef Jsland måst bygt, aldenstund man kunne
icke tola hans strånga regering och oferwåld, men i synnerhet de, som woro af stor
hårkomst och dår jfimte[?j hade hogt sinne men ågde dess utan goda wilkor, alltså wille
de hellre fly från sin ågendom och odal ån under kasta sig mer kungens an andras
orått och wåldsamhet. En ut af desse dråpliga mån, war Biorn Gullbere, han forfogade
sig från Orkadal (i Norige) til Jjsland och intog den sondra Rokiadalen i från Gryms
å til Flokadals åen och bodde på Gullberastad. Biorn Gullberas eldste son war Grym-
kel, warande han både stor til wåxten och starker til kraften. Han blef riker och ågde
stort herads hofding dorne jåmte hollo fomåm hof ding [!], men dock holl man honom
icke uti alting råttrådig.
4. Cap. Heradshofdingen Grymkel friar til Signia Walbrands dotter.
En man, Thorwald benåmnd, bodde på Watns horn i Skora dalen, han war både
stor och starker. Hans hustru het Kolgrjma warande hon snåll i sina hånder och hade
kunskap uti många ting (trolldom). Det hånde en dag når forbemålte Grymkel war
på landstinget at han gick från sitt tiåll med många mån til Walbrander men Wal-
brander fågnade honom wål, ty de woro gamla bekanta och bad honom sitta ned
och begynte de talas wid sins emellan. Grymkel sade: Det år mig nogsamt beråttatt
att du åger en dotter wid namn Signia som hålles att wara en stolt qvinnperson, wil
jag nu fria til henne, om du wilt gifta mig henne. Walbrander swarade: Det år mig
wål bekant att du år af god ått och hafande stora ågodelar jåmte [? ? ?] alltså wil jag
hår til wål swara. Lycktade nu så deras tal, att Walbrandr lofwade heradshofdinge
Grymkel sin dotter Signia til hustru, och skulle deras brullop stå en månad fore hosten
soder på Ølweswatn.
64 Cap. Om Skef på Hwit år wall, item Helgas bort resa från Jsland, samt Horders
frågd och håmnd efter honom.
1 97 år ganska svårlåst, sårskilt dår texten åndrats av skrivaren. ? inom [ ]
betyder att ett ord ej kunnat låsas.
i