Bibliotheca Arnamagnæana - 01.10.1960, Blaðsíða 126

114
17: til fiar. bæde; 1193: e. impr. bædi til fiår.
17-18: fra holmi kom til skips; 1193: c.d.e. impr. kom frå holmi.
20: til illuga; 1193: c.d. impr. med Uluga.
23: tidara; 1193: a.b. add. nær ok.
23-24: Ok kuezt finna hann; 1193: a.b.c.d. omitt.
27: uerr fedrungur; 1193: impr. verri fedrungur.
30: ok grimudigur; 1193: a.b.c.d.e. omitt.
31-32: ok lata mdnnum samna; 1193: e. impr. at safna.
32: Reid ok; 1193: omn. reid ok omitt.
32: samnadi; 1193: omn. samnade omitt.
33: fyrer nedan; 1193: impr. fyri nordan.
33: uestan; 1193: a.b.c. vestr.
33: klafa stade; 1193: c.d. impr. Klofastadi.
34: kulu dals sa; 1193: impr. Kluckudals å.
37: at tala; 1193: a.b. mål [d.v.j.: mål at tala].
88r 1: mestur (i 1193: vestr); 1193: e. impr. mestr.
5: å; 1193: c.d. add. nærre.
5: huitair siduaullum; 1193: c.d.e. impr. Hvitarvållum.
6-7: sidan goda ut sidan; 1193: c.d. fie allt, f6r hann sidan ok strauk utan.
8: eigi hætta; 1193: c.d.e. impr. ecke hafa.
10: uard feiginn helgu; 1193: e. impr. tok vel vid Helgu.
12: faudur sins; 1193: e. impr. epter fddr sinn.
14: hror; (i 1193: Hroi); 1193: ita membr. hoc loco sed reliqvi ut solent Hroar.
16: indridi; 1193: e. impr. add. ok hun.
17: hinu; 1193: a.b. hiner.
19: .uf.; (i 1193: iij); 1193: membr. uj et impr. vij vetr falso omnes.
20: meira lagi; 1193: impr. frekara gilldi.
23-24: einn mann menn; 1193: c.d.e. mann sekan impr. sekann mann hefr
iafnmargr madr.
24: ogillder; 1193: e. impr. utlæger ok ogillder. impr. gibrder.
25: saugu; 1193: membr. addit hæc eadem linea ac historiam finit gud gefe oss
alla goda daga utan ennda amen .... Sed e. godr gud gefe oss dllum alla daga
goda amen.
Återgivningen av texten i 556 år mycket god. Små avvikelser av typen
pesser istf. peir och puiat at istf. puiat forekomma, men åro få. Rad 1 s. 87v
har tydligen skrivaren haft svårt att låsa, ty eigi dår återges til, och enn
adra återges vid hot. Den svårlåsta raden 87r 1 har emellertid låsts fullt
korrekt. Speciella eller felaktiga ordformer i 556 få oftast kvarstå i texten,
men råttas eller kommenteras i noter.
Den kritiska apparaten i 1193 år långt ifrån fullståndig for de hss
som behandlas. Sålunda ha i pappershss saknade textavsnitt vanligen
låmnats utan avseende. Mycket ofta ha åven stora varianter i pappershss
(sårskilt då c och d), som skulle ha kråvt mycket utrymme att återge,
forbigåtts med tystnad. Det gålier givetvis fråmst textens senare hålft,
dår C-hss omskriva texten så starkt. Dåremot ha ett ganska stort antal
j